Juni 14 Kölen till världens första atomdrivna ubåt, amerikanska flottans ”Nautilus” sträcks i Groton, Connecticut, i närvaro av bl. a. president Truman. 17 Amerikanska luftbevakningen inkallar 340 000 man till tjänstgöring på 20 000 posteringar i gräns- och kustområdena. Åtgärden motiveras av farhågor för ett överraskande ryskt flyganfall. 18 Det italienska tankfartyget Rose-Mary på väg från Abadan med last av persisk olja belägges med kvarstad i den brittiska kolonien Aden. 23 FN-flyget i Korea inleder ett tvådagars angrepp med 500 resp. 200 bombplan mot en grupp nordkoreanska kraftverk vid Jalu-floden på gränsen till Manchuriet. Mycket stora skador vållas och Nordkorea och delar av Manchuriet mörkläggs. Från officiell amerikansk sida framhålls att angreppen inte förändrar FN-sidans principiella politik, respekterande av Kinas territorium. I London vädras starkt kritiska synpunkter från labourhåll, och utrikesminister Eden, som försvarar anfallen ur militär synpunkt, påtalar att Storbritannien inte underrättades i förväg. Amerikanske utrikeministern Acheson betecknar denna uraktlåtenhet som ett beklagligt misstag. 25 Ett mordförsök mot Sydkoreas president Syngman Rhee tas till förevändning för nya ingripanden mot den politiska oppositionen, ur vilken flera medlemmar häktas. Allmänna val i Holland ger till resultat att socialisterna vinner tre mandat och därmed i likhet med katolska folkpartiet får 30 av andra kammarens 100 platser. Kommunisterna går tillbaka från 8 till 6 mandat. Efter två månaders förhandlingar, varunder flera politiker förgäves söker bilda ny ministär, återkommer socialisten Drees 1/9 i spetsen för en föga förändrad koalitionsregering, i vilken dock Dirk Stikker efterträtts som utrikesminister av J. W. Beyen, som lämnar sin post som direktör i Internationella valutafonden. Marskalk Juin, den franske chefen för markstyrkorna på Atlantpaktens centralsektor, förklarar vid ett lunchtal att Frankrike överväger att lämna FN om inte USA visar förståelse för den franska positionen i Nordafrika. Marskalken kallas till konseljpresident Pinay, varefter hans uttalande säges ha blivit felrefererat i pressen. 27 De tre västmakternas utrikesministrar Acheson, Eden och Schuman överlägger i London om en rad aktuella politiska frågor. Påföljande dag avlägger Acheson ett uppmärksammat besök i Berlin. 29 Asgeir Asgeirsson väljs till Islands president. Ministären Hilaly avgår i Egypten och ersätts av en regering under Hussein Sirry pascha. Juli 1 Amerikanska senaten ratificerar Tysk-landsfördraget och avtalet om Europa-armén. Till amerikansk överkommissarie i Västtyskland utnämndes i juli ambassadör Walter Donnelly, som tidigare innehaft samma post i Österrike. Med anledning av presidentvalets utgång avgick han vid årsskiftet. De östtyska kommunisterna börjar upprätta en ”dödszon” kring Västberlin. 4 Storbritannien häver förbudet mot export av vapen till Spanien, vilket varit i kraft sedan 1936. Labour protesterar häftigt. 5 Mer än 30 av de 115 gaullisterna i franska nationalförsamlingen beslutar stödja regeringen Pinay trots general de Gaulles bestämda förbud. 6 Adolfo Ruiz Cortinez väljes till president i Mexico. 7 Atlantens ”blå band” erövras för Amerika av ”United States”, 53 000 ton, som på sin jungfrufärd tillryggalägger sträckan från 303