ut på att ge exportören rätt till att av det dollarbelopp han tjänar in använda en del till fri import från europeiska länder av varor som eljest är importreglerade och på vilka det alltså råder brist samt tillåta honom att sälja dessa bristvaror till ett överpris. Dollarpremieringen kan på detta sätt sägas vara en maskerad form av kron-devalvering gentemot dollar, men i mycket begränsat omfång. När man i Danmark trots alla betänkligheter införde systemet hänvisade man till att Holland köpte danska varor, bl. a. frö, och använde dem till reexport mot premie till USA. Det danska systemet fungerade på följande sätt: om en exportör sålde varor till USA för en milj. kr. kunde han använda 10 % av detta belopp till att utan licens köpa europeiska bristvaror, t. ex. bilar. Genom att sälja bilarna i Danmark skulle han kunna få t. ex. dubbelt så högt pris som för bilar som såldes med inköpstillstånd, enär dessa tillstånd var så få, att de långt ifrån täckte efterfrågan. För dessa bilar för 100 000 kr. fick han alltså 200 000 kr., och hans förtjänst var då differensen på 100 000 kr. eller 10 % av det belopp han exporterade varor till USA för. Dollarpremieringssystemet blev i Danmark en stor succé. Det trädde i kraft i början av augusti, och under de fem månaderna till utgången av december var den premieberättigade dollarexporten 175 milj. kr. — mer än under hela år 1951, då denna export hade ett värde av 160 milj. kr. Av exporten till USA under dessa fem månader kom 60 milj. kr. på mejeriprodukter, 25 milj, på konserver, 25 milj, på andra närings- och njutningsmedel och 65 milj, på en lång rad andra varor. Av premiebeloppet 17,5 milj. kr. användes 12 milj, till import av bilar och motorcyklar. Systemet medförde vidare att man uppnådde balans i handeln mellan USA och Danmark. I november var det t. o. m. ett litet exportöverskott i dansk favör på 1 milj, kronor. Marshallhjälpens upphörande Med 1952 upphörde USA:s storstilade efterkrigshjälp till Europa, Marshallhjälpen. Av dess 12 miljarder dollar, varav 10 miljarder som gåva, resten som lån, mottog Danmark under de fyra åren 1948—1952 270 milj, dollar, och av detta belopp var endast 34 milj, dollar lån. Under de fyra åren ökade bl. a. som följd av Marshallhjälpen den danska jordbruksproduktionen med 45 %, industriproduktionen med 40 %. Under samma period steg importen med 70 %, exporten med 100 %. U trikespolitiken Danmarks utrikespolitik låg alltjämt fast förankrad i Atlantpakten och rubbades icke av sovjetryska protestnoter. Obundet av varje utfästelse gentemot Sovjetunionen tycktes Danmark mera benäget än Norge att upplåta baser åt de allierades flygvapen, ehuru riksdagen ännu inte tog ståndpunkt härtill. Vid mötet i NATO-rådet den 18 september övertog utrikesminister Ole Bjørn Kraft å Danmarks vägnar uppdraget som rådets ordförande det kommande året. Det danska försvaret I januari gav de två regeringspartierna och socialdemokraterna — men inte det radikala Venstre och Retsforbundet — sin anslutning till den uppbyggnad av det 364