Konkurrensbegränsning. En lag antogs om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Lagen förutsatte inrättandet av ett näringsfrihetsråd, vars uppgift skulle vara att genom förhandlingar med vederbörande söka undanröja skadliga verkningar av konkurrensbegränsning. (Se härom under Vad sig i riket tilldragit d. 11/11.) Mantalsskrivningen. Genom ändring i folkbok-föringsförordningen slopades mantalsskrivningen för juridiska personer. Marinen. Riksdagen fastställde en för budgetåren 1953/59 gällande sexårsplan för anskaffning av vapenmateriel för marinens räkning till ett totalbelopp av 660 milj. kr. Samtidigt anvisades 110 milj. kr. till flottans och kustartilleriets fartygsbyggnader. En omorganisation beslöts av manskapsorganisationen i syfte att skapa förutsättningar för en bättre rekrytering. Pensionsstiftelser. Utredning begärdes om ökat skydd för medel, som avsatts till pensionsstiftelser. Polisväsendet. En väsentlig utbyggnad beslöts av kriminalstatspolisen i syfte att inom ramen för den bestående kommunala polisorganisationen undanröja bristerna i densamma. Prisregleringslagen erhöll förlängd giltighet under ytterligare ett år. Prisutjämningsavgift. Fortsatt bemyndigande under ytterligare ett år lämnades K. M:t att uttaga prisut j ämningsavgif t. Riksbanken. Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för riksbankens penningpolitiska verksamhet borde den hittills förda restriktiva kreditpolitiken konsekvent fullföljas. Den provisoriska lagstiftningen om riksbankens sedelutgivningsrätt förlängdes att gälla till utgången av budgetåret 1953/54 i avvaktan på en mera definitiv reglering. Maximibeloppet för riksbankens sedelutgivning bibehölls vid 4 800 milj, kronor. (Se även under höstsessionen.) Riksdagen. Utredning begärdes av frågan om partiella reformer inom tvåkammarsystemets ram beträffande första kammarens sammansättning, ställning och funktioner. Rättegångsbalken. Riksdagen beslöt vissa ändringar i rättegångsbalken i syfte att möjliggöra ett fortsättande av vidlyftiga mål efter ett avbrott i huvudförhandlingen utan att ny huvudförhandling behöver äga rum (lex Lundquist.) Sjukförsäkringen. Den år 1946 beslutade men sedermera uppskjutna sjukförsäkringsreformen skulle enligt riksdagens beslut sättas i kraft den 1 jan. 1955. Lagstiftningen i ämnet ändrades dock i vissa betydelsefulla hänseenden. Riksdagen godkände tillika riktlinjerna för en ny obligatorisk yrkesskadeförsäkring, att till-lämpas fr. o. m. angivna dag. Skattelagstiftningen. Riksdagen beslöt i förenklande syfte införa särskilda schematiska regler för beräkning av inkomst av en- och två-familjsfastigheter. Skatteuttagningsprocenten fastställdes för budgetåret 1953/54 till oförändrat 110 procent av den statliga inkomstskattens grundbelopp. Statstjänstemännen. Riksdagen godkände tjänste-förteckningsrevision för ytterligare ett stort antal statstjänstemän. Stornorrfors. Riksdagen anvisade 19 milj. kr. till anläggande av en ny kraftstation, kallad Stornorrfors, varigenom vattenkraften i nedersta fallsträckan av Umeälven skulle nyttiggöras. Anläggningskostnaderna för den nya kraftstationen, vilken i färdigt skick beräknats kunna leverera en energimängd motsvarande ungefär en tiondel av den nuvarande totala produktionen av elektrisk energi i landet, beräknades till cirka 200 milj, kronor. Stödlån. Utöver disponibla medel för ändamålet anvisades 30 milj. kr. till stödlån åt jordbrukare, som lidit väsentlig förlust genom felslagen skörd på grund av de ogynnsamma nederbörds-och temperaturförhållandena under hösten 1952. Vidare öppnades möjlighet till särskilda bidrag utan återbetalningsskyldighet. Tomträtt. En delvis ny tomträttslagstiftning antogs i syfte att stärka tomträttshavarnas rättsliga ställning och därmed även tomträttens kreditvärde. Tvångsmedel. Vid 1952 års riksdag antogs en lag om utvidgad användning av tvångsmedel i vissa brott mot rikets säkerhet, såsom spioneri och sabotage. Denna lag, vars giltighetstid utgick den 30 juni 1953, erhöll förlängd giltighet under ytterligare ett år. Uppbördsväsendet. Viktiga ändringar genomfördes i fråga om uppbördsförfarandet, bl. a. att skatteavdrag för preliminär A-skatt skulle göras även vid korttidsanställning. Vidare upphävdes skyldigheten att verkställa skatteavdrag för preliminär B-skatt. Den preliminära C-skatten avsågs skola avskaffas. Val, allmänna. Ändringar beslöts i fråga om reglerna om valkretsindelning vid fullmäktigeval i kommunerna. Vägväsendet. De av riksdagen för budgetåret 1953/54 anvisade anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader uppgick till 607 milj. kr. eller 128 milj. kr. mer än närmast föregående budgetår. På tilläggsstat anvisades härjämte för ändamålet ytterligare 50 milj. kr. Zigenarna. Utredning begärdes betr, vilka åtgärder, som bör vidtagas för att inpassa zigenarna i normalt samhällsliv. Zonexpropriation. Genom en ändring i byggnadslagen infördes en ny expropriationsform, benämnd zonexpropriation, som avsågs komma till användning vid stora, saneringssyftande stadsplaneringar. HÖSTSESSIONEN Bilaccisen. Efter förslag av K. M:t upphävde riksdagen fr. o. m. den 20 december 1953 den år 1951 antagna förordningen om skatt vid tillverkning och import av personbilar m. m., vilken ansetts icke längre fylla ett behov. Domarbanan. Riksdagen begärde i anledning av motioner i ämnet hos K. M:t utredning ang. den framtida utformningen av domarbanan. 64