Stockholm 700 år Av K. O. HAMMARLUND Birger Jarl ”den vise man” satte enligt vår äldsta medeltida rimkrönika ”ett lås för Mälarens sjö”. Detta var Stockholm. Sjuhundraårsjubileet firades år 1953. Om tidpunkten var helt korrekt vet ingen. Namnet Stockholm förekommer första gången i två urkunder från 1252. Nästa gång har man hunnit fram till 1261. Ingenting historiskt eller arkeologiskt har kunnat visa tillvaron på platsen av ett borgerligt samhälle före mitten av 1200-talet. Jubileet var alltså berättigat. Stockholm festade en sommar med solenn prakt och lekfull charm. Pengarna rullade och känsliga ekonomer kände oro i själen. Men valutan kom igen. Den av näringslivet tillsatta kommittén med Handelskammaren i spetsen, som svarade för arrangemangen, kunde vid årsskiftet redovisa en vinst på 114 600 kr. Insatsen från Stockholms stad för festligheterna var icke inräknad i sammanhanget. Den beräknades röra sig kring halva miljonen. Vinstutdelningen på det beloppet blir en senare fråga som hänger samman med det internationella uttrycket goodwill. Till att börja med ansåg man sig kunna säga att den ökade turistströmmen hade tillfört staden 40 miljoner kronor. Den officiella sjuhundraårsdagen 17 juni 1953 blev en solbestrålad fest med regatta på Mälaren och medborgartåg till Stadshuset. ”Min stad, min stora vackra stad”, sade tågets talman, urstockholmaren Sigfrid Siwertz, ”måtte det alltid förunnas dig att segla mot goda öden.” Stadsfullmäktiges ordförande Carl Albert Anderson fick en silverbricka och höll sitt första tacktal. De skulle efter hand bli många. Vid högtidssammanträdet i Stadshusets rådssal, där gåvor över- Glada studenter lekte en kall majdag karneval på Strandvägen och andra mondäna stockholmsgator. 85