Av 1952 års sensation på järnvägsområdet, det Wenner-Grenska Alwegtåget, visades modifierade modeller som skall kunna köras även på vanlig järnväg och t. o. m. på landsväg. Vid Scania-Vabis konstruerades i samverkan med Mack Manufacturing Corp., USA, en enmansbetjänad buss för 80 passagerare, varav 48 sittande. Bussen sattes i trafik i Bromma. Svenska Amerika Liniens passagerarfartyg ”Kungsholm" på 22 000 bruttoton togs i bruk. Alla hytter (för 200 kl. I och 600 i turistklass, alternativt vid kryssningar 400 personer) är förlagda utåt. Motorstyrkan är 17 500 hästkrafter, längd 183 m, bredd 23,5 m, fart 19 knop. Den förnämliga inredningen väckte internationell uppmärksamhet. Kockums varv var alltjämt världens största mätt i sjösatt tonnage. En ny bädd för fartyg ända upp till 45 000 ton iordningställdes på ett område som vunnits genom igenfyllning i Öresund. Tankfartygen fortsatte att växa. I Hamburg byggdes ett sådant fartyg på 45 000 ton och flera beställdes. Flygvapnets och Saabs attackplan A 32 Lansen provflögs med hastigheter i närheten av ljudvallen. Readrift introducerades i reguljärt flyg genom BEA som trafikerade sträckan London—Stockholm med propeller-turbinplanet Viscount. Flygteknikens utveckling behandlas i övrigt i särskild artikel. Forskning m. m. Bland forskningens män uttrycktes bekymmer för den återhållsamhet som de statliga myndigheterna av, som det hette, statsfinansiella skäl visade, när det gällde anslag till teknisk och naturvetenskaplig forskning. De statliga forskningsråden för teknisk och för naturvetenskaplig forskning samt Ingenjörsvetenskapsakademien anordnade en konferens för riksdag och regering där några ledande vetenskapsmän talade om svenska forskningsinsatser. Atomforskningen betraktas alltjämt som prioriterad. På det halvdussin år som teknisk atomforskning pågått i Sverige hade i statsanslag förbrukats cirka 30 milj, kronor. I USA förbrukades per år ungefär det tusenfaldiga beloppet, huvudsakligen dock för militärt ändamål, medan den svenska verksamheten alltjämt var koncentrerad på energitillverkning för civilt bruk. Tidigare gjorda pessimistiska uttalanden om att atomenergi aldrig skulle få någon större betydelse för världens energiförsörjning — begränsad tillgång av uran, energikrävande framställningsprocesser — gav plats för mer optimistiska toner i och med att man genom försök i USA fick bekräftad möjligheten av s. k. breeding. Denna innebär att man låter överblivna neutroner från uransönderfallet förvandla uran 238 till plutonium, ett lika bra atombränsle som uran 235. Arbetet med den första atomkraftdrivna ubåten hade fortskridit så långt, att man räknade med att kunna göra provkörningen 1954. Atombomber att användas i kanonprojektiler tillverkades i USA och provsköts. Sovjet framställde, 2 år efter USA, vätebomber. Ett intereuropeiskt institut för kärnforskning startades i Genève med anslutning från 12 europeiska länder. En 2 500 tons synkrocyklotron för 600 MeV skall ingå som en viktig del i anläggningen och arbeten därmed påbörjades i Sverige. 124