Konstlivet i Sverige 1953 Av ULF HÅRD AF SEGERSTAD I Nationalmuseums historia kommer 1953 att bli ”året då Kärlekslektionen köptes”. Hela det konstintresserade Sverige var mer eller mindre engagerat i diskussionen om denna målning av Watteau, som slutligen förvärvades från en amerikansk konsthandlare för 100 000 dollar. En riksomfattande insamling, stödd av en i Nationalmuseums historia enastående publicitet, gav 212 000 kr. Under året träffades en överenskommelse mellan ecklesiastikdepartementet och Österrikes undervisningsministerium om att bilda en kulturfond baserad på nettobehållningen, 336 677 kr., av 1948 års utställning Konstskatter i Wien, Nationalmuseums största publikevenemang. Föreningen för nutida konst, som ombildats och fått namnet Moderna museets vänner, skänkte sin betydande samling av modern svensk konst till Nationalmuseum. Den värderades till 500 000 kr. Konstdiskussionen under detta år sysselsatte sig bl. a. med Bror Hjorths ”Hoppet”, som ansågs ”störa andakten” i Karolinska sjukhusets kapell. Konstverket deponerades tills vidare i Nationalmuseum. I Göteborg debatterades livligt frågan om fotografi kan vara konst eller inte. Närmaste anledning var att konstmuseets chef, intendent Alfred Westholm, öppnat institutionens portar för fotografien och celebrerade detta med en stor utställning av samtida svensk fotokonst. Watteaus "Kärlekslektionen”. 162