Idrottslivet 1953 Av redaktör OLOF GROTH Sveriges riksidrottsförbund fyllde 50 år och jubileet firades dels i hällande regn på Stockholms stadion i samband med Svenska Dagbladets stafett, dels på hösten med en ståtlig bankett i Stockholms stadshus, där konungens delvis improviserade tal till ”idrottskamraterna” blev en stormande succé. Under hela året hade man tillfälle konstatera, att konkurrensen skärpts ute i världen på alla områden, i alla idrottsgrenar. Trots detta förmådde Sveriges idrottsmän hävda sig väl i de flesta idrotter. Antalet landskamper slog alla tidigare rekord. Sammanlagt utkämpade svenska landslag 183 landskamper i 23 grenar mot 27 nationer — om man använder beräkningssättet att en fyrlandskamp redovisas som tre landskamper och en trelandskamp som två. Av de 183 kamperna vann Sverige 108, fick oavgjort i 10 och förlorade 65. Proportionerna var ungefär desamma som 1952, då siffrorna var 162 — 97 — 6 — 59. År 1951 vann dock Sverige 119 segrar. Sverige vann flera världsmästerskap. Vinterns största framgång var segern i VM i ishockey, som spelades i Zürich och Basel. Konkurrensen var dock lättare än i vanliga fall eftersom varken Canada eller USA deltog. Finalen spelades mot våra gamla trätobröder tjeckerna, som i första matchen besegrades med 5—3. Den andra kom aldrig till stånd, då tjeckerna reste hem på grund av president Gott-walds död. Tidigare på säsongen hade Sverige spelat oavgjort i Prag med 6—6 (1—5, 5—1). Bandyn fick känna på ett svårt bakslag, då Finland vann landskampen i Stockholm med 3—0. B-kampen i Villmanstrand slutade oavgjord 4—4, varför Finland med allt skäl kunde kalla sig nordisk bandymästare. Edsbyn blev svensk mästare, sedan man i finalen spelat oavgjort mot Nässjö — 4—4 efter förlängning — varpå omspelet, som försiggick på en synnerligen miserabel is, vanns av hälsingarna med 5—1. Båda matcherna spelades inför ett till bristningsgränsen packat Stadion. Skidsporten hade stora motgångar och någon förbättring sedan de olympiska nederlagen kunde icke konstateras. Finland hade definitivt passerat i längdlöpning. Såväl i Sestrière i Italien som i Holmenkollen, Lahtis och Svenska skid-spelen i Boden blev det svidande nederlag. I Boden vann dock Kalle Holmström backhoppningen och Märta Norberg fick revansch på finländskorna i damernas millopp. Även skidspelens alpina avdelning i Åre resulterade i utländska segrar genom O. Strohlz från Österrike och tyskan Reichert i damtävlingarna. Mora-Nisse avslutade sin enastående karriär med att ta sitt 17:e SM i Filipstad och sätta nytt rekord i Vasaloppet, där han vann sin 9:de seger på tiden 5.01,55. Men i Lahtis veckan efter blev han slagen av Hakulinen med 10 minuter på femmilen. Hastighetsåkarna hade en mycket livlig säsong även om den icke var så framgångsrik. Försäsongens stora händelse var besöket i Moskva den 10—11 januari, där Sovjet överlägset vann landskampen med 784 poäng mot 807. Returmatchen ägde rum i Eskilstuna inför rekordpublik och på mycket dålig is. Efter första dagens tävlingar ledde Sverige sensationellt med 2 poängs försprång. Andra 230