och torg färdas i kortege till Slottet. I den första öppna vagnen, fyrspänd å la Daumont, åkte de båda konungarna, därefter drottningarna Louise och Ingrid i ett liknande ekipage och de uppvaktande i bilar. Utefter hela kortegevägen bildade trupper häck. Efter en intim lunch på Slottet hade det danska kungaparet mottagning för utländska beskickningschefer i Stockholm i Pelarsalen i Oscar II:s våning. På eftermiddagen var anordnad mottagning i danske ambassadörens bostad för ett 80-tal medlemmar av danska kolonien i Stockholm, varvid kung Frederik utdelade ordenstecken och medaljer till ett 10-tal personer. På kvällen gav så svenska kungaparet galamiddag i Carl XI:s galleri för danska kungaparet och inbjudna, tillsammans 170 personer. Vid middagen hälsade kung Gustaf Adolf sina gäster med följande ord: Drottning Louise hälsar drottning Ingrid välkommen vid danska kungaparets ankomst till Stockholm. Kung Frederik i svensk amiralsuniform och kung Gustaf Adolf i dansk flyg-generalsuniform hälsar med honnör. Eders Majestäter! Då Danmarks konung och drottning i dag för första gången sedan min faders bortgång officiellt besöka Sveriges huvudstad, hälsas de av hjärtat välkomna av oss alla i detta land. Det må tillåtas mig att vid detta tillfälle även tillfoga en särskild välkomsthälsning från mig själv och från de mina, på grund av de mycket nära familjeband, som förena oss med våra kära gäster. Inga kunde vara mera välkomna hos oss än min kära dotter och svärson, det danska konungaparet! Band av varm vänskap och förståelse förena sedan länge de båda rikena, Danmark och Sverige. Det danska folket och det svenska äro ju nära befryndade. Språken, som talas på båda sidor om Öresund, äro så pass likartade, att de förstås ömsesidigt. Väsentliga sidor av de båda folkens livsåskådning äga gemensamma grunddrag. Och likväl framvisar den danska likaväl som den svenska nationen bestämda särdrag på många områden. Huru sådana särdrag uppkomma, särskiljande ett folk från alla andra, torde vara en omtvistad fråga. Helt allmänt kan man emellertid peka på skiljaktighet i historia, på olika kulturella och andliga impulser, framsprungna ur det egna folkets mitt eller mottagna utifrån, på landets natur och på skiftande materiell utveckling. Resultatet har i varje fall blivit en markerad differentiering. Vårt danska frändefolk har sin bestämda särprägel, det svenska sin. De danska levnadsvanorna äro rätt olika de svenska. Danmarks kultur, av oss svenskar beundrad för sin goda kvalitet och säkra förankring i folkets breda lager, företer sitt speciella kynne och utgör ett av de väsentliga dragen i det specifikt danska. Med det sagda har jag velat betona det viktiga och värdefulla just däri, att varje folk företer sin egen speciella uppsyn, äger yttre och inre karaktärsdrag, som skilja det från varje annat folk i nationernas stora familj. På detta sätt berikas bäst den 30