lagstiftning, speciellt nykterhetslagstiftning. Som socialdemokratisk gruppledare i andra kammaren efterträddes hr Fast, vilken hade undanbett sig återval på den posten, av hr Skoglund i Umeå. Den 12 januari ägde riksdagens högtidliga öppnande rum. Efter att ha erinrat om prins Oscar Bernadottes bortgång yttrade konungen i trontalet bl. a.: Allmän enighet råder därom att vårt försvars styrka och effektivitet måste vidmakthållas. De totala försvarskostnaderna böra hållas på en i stort sett oförändrad nivå under nästa budgetår. Då den tekniska utvecklingen i och för sig framkallar ständigt ökade materielkostnader, måste denna tendens motverkas genom sträng sparsamhet. Utan att föregripa resultaten av pågående undersökningar om försvarets avvägningsproblem, har Jag funnit det erforderligt att framlägga förslag om anslagsförstärk-ning för flygvapnets materielanskaffning, medan Jag samtidigt föreslår vissa modifikationer beträffande materielanskaffningen till armén och marinen samt en minskning med 25 000 man av antalet till repetitionsövningar vid armén inkallade. Jag avser vidare att för Eder framlägga förslag om en genomgripande reformering och rationalisering av den centrala försvarsförvaltningen, bland annat innebärande indragning av krigsmaterielverket. Det ekonomiska läget bär prägeln av en balanserad högkonjunktur. På utrikeshandelns område har utvecklingen under det gångna året varit gynnsammare än väntat. Prisnivån är fast och på vissa områden svagt sjunkande. Arbetsmarknadsläget är väl balanserat med en god och jämn sysselsättning, vilket icke utesluter att störningar förekomma lokalt, på vissa orter och inom vissa delar av näringslivet. Produktionen har inträtt i ett gynnsamt utvecklingsskede. Detta har under det gångna året bildat underlag för ytterligare höjd levnadsstandard och för en förbättring av produktionsapparaten. Utrymme har kunnat skapas för ökad offentlig verksamhet särskilt på affärsverkens och bostadsbyggandets områden. Önskemål om ytterligare ökning på dessa områden måste vägas mot övriga anspråk och bli beroende av våra framtida resurser. Läget kan snabbt växla på det samhällsekonomiska området. Den planering, som fortlöpande bedrivs för att vid behov trygga den fulla sysselsättningen, är därför av vikt. Det är samtidigt angeläget att genom en fortsatt stabiliseringspolitik förhindra, att inflationistiska tendenser på nytt uppkomma. I rådande ekonomiska läge har riktpunkten för det förslag till riksstat, som nu förelägges Eder, varit att bibehålla balansen mellan statens inkomster och utgifter. Trots att varje medelsbehov prövats med yttersta noggrannhet, äro vissa utgiftsstegringar ofrånkomliga. Dessa hänföra sig främst till redan beslutade sociala reformer. För att finna täckning för utgifterna blir det därför nödvändigt att tillföra staten ökade inkomster. Det sociala reformarbetet på sjuk- och yrkesskadeförsäkringens område kommer att fullföljas genom förslag till årets riksdag. Jag ämnar sålunda föreslå Eder ny yrkesskadeförsäkringslag samt en läkemedelsreform. Riksdagen har även att emotse förslag om moderskapsförsäkring. Förslag till omläggning av nykterhetspolitiken kommer att underställas Eder prövning. Jag ämnar vidare förelägga Eder förslag syftande till en upprustning av sinnesslövården. Jag har för avsikt att föreslå Eder sådana grundlagsändringar att rådgivande folkomröstning lättare skall kunna komma till stånd. Genom stark återhållsamhet beträffande nya utgifter hade finansminister Sköld lyckats balansera budgeten på 8 517 miljoner kr. Denna rekordsumma översteg den föregående budgetens med 350 miljoner. Skatterna på sprit och tobak föreslogs höjda fr. o. m. 1 april, vilket beräknades giva en inkomstökning på 96 miljoner kr. under följande budgetår. Uttagningsprocenten på statliga inkomstskatten skulle bli oförändrad, d. v. s. 110. I avvaktan på förslag om ny bilbeskattning sattes fordonsskatten till 225 miljoner och bensinskatten till 440 miljoner. Finansministern ifrågasatte ingen höjning av de direkta skatterna; han ansåg tvärtom, att för framtiden allt borde göras för att förenkla skattesystemet, vilket icke kunde ske utan ett visst inkomstbortfall. Under förutsättning av en fortsatt försiktig utgiftspolitik räknade finansministern med att ytterligare skattehöjningar skulle kunna undvikas under de närmaste åren. På grund av reservationsmedelsförbrukningen uppstod ett verkligt underskott i budgeten, beräknat till 60 miljoner kr. Skatterna på inkomst och förmögenhet uppskattades av riksräkenskapsverket till 4 500 miljoner kr., en höjning med 500 miljoner kr., från vilket belopp finansministern drog 150 miljoner i avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen, som skulle genomföras den 1 januari 1955. Tullar och acciser gav 2 422 miljoner kr., varav 675 miljoner föll på tobaksskatten och 770 miljoner på spritskatterna. 56