hade anammat tesen, att man skall varna för krav på alltför stora löneökningar och i stället eftersträva sänkta priser. Han räknade dock med att det, utan risk för inflation, fanns utrymme för lönehöjningar, främst för grupper i underläge och vissa kvinnliga arbetare. Beträffande höstsessionens viktigare avgöranden hänvisas till artikeln Riksdagen 1954. På en punkt hade regeringen, närmare bestämt ecklesiastikminister Persson, en framgång gentemot statsutskottets majoritet. Utskottet hade föreslagit, att undervisning i skeppsbyggen skulle meddelas endast vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och icke dessutom vid Tekniska högskolan, såsom hade föreslagits i propositionen. Kamrarna godkände emellertid regeringsförslaget även i denna detalj. Statsutskottet hade, med hänvisning till sina yttranden i samma spörsmål 1952 och 1953, avstyrkt högerns partimotion med förslag till rationaliseringar och begräns- Inför Svensk-engelska handelskammaren höll den 7 september brittiske ministern för allmänna arbeten sir David Eccles ett föredrag om den ”civila” atomåldern. Bilden visar fr. v. brittiske ambassadören Robert Hankey, sir David och bankdirektör Marcus Wallenberg. ningar i den statliga verksamheten, så att skattelättnader skulle kunna genomföras; motionen avslogs. Kamrarna biföll den 1 december ett på motioner grundat utlåtande från konstitutionsutskottet om vissa mindre ändringar i riksdagens arbetsformer; möjligheten att låta riksdagen börja den 1 december avvisade utskottet med den motiveringen, att det skulle bli synnerligen betungande för departementen att få statsverkspropositionen färdig till dess. När riksdagen den 15 december hade sina sista sammanträden för året, avtackades i första kammaren talman Johan Nilsson i ålderspresidenten Rickard Sandlers frånvaro av hr Gustav Möller, som nu lämnade riksdagen. Denne erinrade om att talman Nilsson under den rekordartade tiden av aderton år hade lett kammarens förhandlingar. Ni har, sade hr Möller, omvalts till talman år efter år utan opposition ens från mina bänkkamrater, av vilka — som talaren uttryckte sig — ju en och 5 65