KRIGSMAKTEN 1954 Av KURT HÅKANSON För krigsmaktens del blev årets viktigaste händelse, att överbefälhavaren lade fram en vittsyftande utredning angående riktlinjerna för den militära verksamheten under den närmaste tioårsperioden. I övrigt präglades året av en fortsatt planmässig konsolidering och kvalitetshöjning med bl. a. en uppmärksammad fälttjänstövning som synbart bevis, där atomstridsmedel för första gången introducerades i större svenska sammanhang. Överbefälhavarens utredning, som offentliggjordes den 27 oktober, innebar främst ett förslag om anslagsförskjutning inom försvaret, så att flygvapnet skulle bli den ur ekonomiska synpunkter bäst tillgodosedda försvarsgrenen. Samtidigt föreslogs åtskilliga organisationsförändringar särskilt inom armén, genom vilka bl. a. Upplands regemente, Göta artilleriregemente och luftvärnskårerna i Malmö, Göteborg och Sundsvall skulle upphöra att existera, sammanslås med andra förband eller på annat sätt förändra karaktär. Kavalleriet skulle försvinna som självständigt truppslag, medan signaltrupperna skulle få ytterligare ett regemente (S 2 i Göteborg). För marinens del innebar förslaget en fortsatt övergång till en lätt flotta. I särskilda yttranden förklarade sig chefen för flygvapnet vara i stort sett tillfreds med förslaget, medan såväl chefen för armén som chefen för marinen anförde betänkligheter över sina respektive försvarsgrenars försvagning i vissa viktiga hänseenden. Under året tillsattes ett antal för krigsmakten gemensamma utredningar och utfärdades ett flertal viktiga kungörelser. Bl. a. fick landshövding E. A. Wesström den 23 april i uppgift att utreda försvarets fastighetsfrågor, den 18 juni tillsattes Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar med professor Gunnar Heckscher som ordförande, en ny Allmän förfogandelag tillkom den 1 juli och samma dag trädde Försvarets anskaffningskungörelse i kraft, varigenom Krigsmaterielverkets indragning blev ett faktum. Den 27 juli fick riksdagsman S. Lindholm i uppgift att tillsammans med tre sakkunniga fortsätta utredningen av befälsfrågan (”Bred-bergsutredningen”) och den 10 december gavs landshövding Thunborg i uppdrag att utreda frågan om de värnpliktigas medverkan i det totala försvaret. Den 1 juli sänktes värnpliktsåldern från 19 till 18 år för att bl. a. möjliggöra en jämn fördelning av de till sin första tjänstgöring inryckande värnpliktiga och därigenom neutralisera de f. n. små men i början av 1960-talet svällande årskullarna. Av armén ordnades under samverkan med övriga försvarsgrenar den största fälttjänstövningen sedan beredskapstiden. Den 27 september—4 oktober sammandrogs i Bergslagen cirka 45 000 man. Dessa övningar väckte uppmärksamhet även utanför landets gränser bl. a. på grund av att de nya utbildningsbestämmel-serna för atomskydd prövades för första gången i stor skala. Enligt sakkunskapens kommentarer ansågs svenska armén stå i första ledet när det gäller detta skydd, och endast i USA uppgavs man ha nått längre. Inom ramen för 1953 års riksdagsbeslut gjordes under året omfattande beställningar och leveranser av krigsmateriel. Den första beställningen av Centurion-stridsvagnar, 80 stycken, slutfördes samtidigt som en ny och betydligt större beställning placerades. Vidare slutfördes den första beställningen av infanteri- 88