Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den totala solförmörkelsen. Av observatör Åke Wallenquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Reiz. En av expeditionens huvuduppgifter var kontaktbestämningar med hjälp
av prismakameror och filmning av flashspektret, vilken programpunkt
handhades av docent H. Kristenson och assistent Ingrid Torgård. Docent Reiz avsåg
att utföra en fotoelektrisk bestämning av intensitetsfallet mot solranden inom
det kontinuerliga spektret och registrering av intensitetsförändringen hos
väte-linjen Ha vid de båda kontaktpunkterna. Bland andra uppgifter, som
Lundaexpe-ditionen hade på sitt program, märktes en fotografering av solkoronan i infrarött
med hjälp av ljusstarka flygkameror (fil. lic. B.-A. Lindblad) för att om möjligt söka
överbrygga gapet mellan ytterkoronan och zodiakalljuset. Förutom
Lundaobserva-toriets expedition befann sig på Sydkoster även en mindre expedition från
Saltsjöbadens observatorium under fil. lic. G. Larsson-Leander, som avsåg att med en
2,5 meter refraktor fotografera solkoronan i gult ljus, samt en expedition från
kartverket.
På Sydkoster var även flera utländska expeditioner stationerade med växlande
program. Professor R. O. Redman från Cambridge-observatoriet i England
ämnade med sin expedition fotografera kromosfärspektret och prof. H. von Klüber,
likaledes från Cambridge, skulle försöka fotografera solkoronan i ljuset av den
gröna koronalinjen genom en s. k. Fabry-Perot interferometer.
Greenwich-observa-toriets expedition under ledning av dr T. Gold ämnade pröva Einsteins
relativitets-teori och prof. C. W. Allen från Londonuniversitetets observatorium skulle med
sin expedition utföra en direktfotografering av solkoronan. En amerikansk
forskargrupp skulle tillsammans med fil. dr F. Nettelblad från Lund studera de flygande
skuggorna och andra scintillationsfenomen. En av de största och förnämligast
utrustade expeditionerna var slutligen prof. M. Waldmeiers från Zürich, vars sex
medlemmar med 12 olika kameror skulle ta 60 plåtar av solkoronan.
Under totaliteten rådde det långtifrån idealväder på Sydkoster: lätta molnslöjor
drog över solen och störde observationerna varför de koronafotometriska resultaten
mestadels torde vara av tvivelaktigt vetenskapligt värde. Emellertid erhölls
flash-filmer av god kvalitet och dessutom spektrum av koronan.
Nästa större astronomkoncentration befann sig vid Mykinge försöksgårdar i
närheten av Lyckås vid Vättern mitt på förmörkelsens centrallinje. Där var en
Uppsalaexpeditionens jlashkamera uppställd vid Lyckås.
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:55:50 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1954/0140.html