Lundaexpeditionen på Sydkoster med sin apparatur. av prof. A. C. S. van Heel för filmning av de flygande skuggorna, en belgisk expedition från Liége under ledning av prof. M. Miegotte och dr B. Rosen för fotografering av solkoronans spektrum i det extremt ultravioletta området. Slutligen var en svensk expedition från Uppsala observatorium under ledning av observatör Ä. Wallen-quist stationerad vid Holm-hällar. Denna expedition hade på sitt program fotografering av solkoronan i gult ljus med hjälp av en 4 meter lång horisontalkamera. Gotlandsexpeditionerna gynnades av idealväder med molnfri himmel, varför observationerna kunde program-enligt utföras under de bästa väderleksförhållanden. Det vetenskapliga utbytet av expeditionerna blev även rikhaltigt. Prof Minnaert erhöll en serie förstklassiga spektra av solkoronan, dr Houtgast erhöll över 100 spektra av kromosfären och prof, van Heel och hans medhjälpare lyckades för första gången i astronomiens historia filma de flygande skuggorna. Den belgiska expeditionen erhöll spektra av solkoronan längre ut i ultraviolett än som någonsin tidigare fotograferats och upptäckte på dessa flera nya koronalinjer, bl. a. en långt ut i ultraviolett vid A 3 010 Ä. Den svenska expeditionen erhöll slutligen programenligt fyra synnerligen vackra fotografier av solkoronan med olika expone-ringstider. Den längsta exponeringen var på 50 sekunder, den kortaste på 2. På plåtarna utvisade koronan en mycket invecklad struktur. Koronan var av typisk minimumkaraktär med långa utlöpare längs ekvatorsplanet, och vid polerna fanns karakteristiska knippen av korta koronastrålar. På den kortast exponerade plåten kunde tre protuberanser iakttas. Sommarens totala solförmörkelse blev sålunda, tack vare det sällsynt dåliga vädret, i stort sett en besvikelse för astronomerna, och endast en mycket ringa del av de planerade observationerna kunde utföras. Detta gäller inte endast för vårt land utan för nästan alla övriga expeditioner utefter den långa totalitetszonen, både inom gamla och nya världen. Under det gångna halvseklet har Sverige inom sitt område kunnat notera inte mindre än 5 totala solförmörkelser: 1896, 1914, 1927, 1945 och 1954. Nu kommer det emellertid att dröja till 16 oktober år 2126 innan vårt land ånyo får uppleva en total solförmörkelse. 143