av de aderton professor H. S. Nyberg och korta anföranden hölls vidare av pristagarna Weller, Pauling och Born. Ett uppmärksammat inslag var följande hälsning från litteraturpristagaren Ernest Hemingway, förmedlad av ambassadör Cabot: Fastän jag inte har lätt för att hålla tal, inte är någon vältalare och inte behärskar retoriken vill jag framföra mitt tack för priset till dem som förvaltar den frikostige Alfred Nobels stiftelse. Ingen författare, som känner till de stora författare, vilka inte fått priset, kan ta emot det annat än med ödmjukhet. Man behöver inte räkna upp dessa författare. Var och en kan göra upp en lista efter egen erfarenhet och eget samvete. Det skulle vara omöjligt för mig att be mitt lands ambassadör att läsa upp ett tal, i vilket en författare säger allt det som ryms i hans hjärta. Saker och ting kanske inte genast kan skönjas i det som en människa skriver, och det är ibland tur för henne. Men till sist framträder de alldeles klart, och härigenom och genom sin magiska förmåga kommer hon att kunna hävda sig eller glömmas. Författandet är, när det är som bäst, ett liv i ensamhet. Författarorganisationer lindrar författarens ensamhet, men jag betvivlar att de gör honom bättre som författare. Han blir en större gestalt inför offentligheten när han lämnar sin ensamhet, men ofta blir hans verk då sämre. Ty han gör sitt arbete ensam, och om han är en tillräckligt bra författare ställs han varje dag inför evigheten — eller icke evigheten. För en riktig författare bör varje bok vara en ny början, där han gör ett nytt försök att nå något som är utom räckhåll. Han bör ständigt eftersträva något som aldrig har gjorts eller som andra försökt och misslyckats med. Då kommer han ibland att lyckas, om han har riktig tur. Tänk så enkel författarverksamheten skulle vara om det bara behövdes att på ett annat sätt skriva vad som redan har blivit väl skrivet. Det är för att vi har haft så stora författare i det förflutna som en författare jagas ut längre än han kan gå, dit ut där ingen kan hjälpa honom. Jag har talat längre än en författare bör göra. En författare bör skriva vad han har att säga och inte prata! Tack än en gång! Efter banketten följde studentuppvaktning för pristagarna i Blå hallen med sång och tal av Stockholms studentkårers ordförande teknolog C. H. Wendt, besvarat av kemipristagaren dr Pauling. Lördagen den 11 december gav kungaparet traditionell middag på Slottet för årets pristagare med familjer och andra gäster, inalles 90 personer, och söndagen den 12 december var pristagarna och deras familjer inbjudna till ett party hos 1943 års kemipristagare professor George de Hevesy och dennes maka. Tisdagen den 14 december hölls på ambassadör Cabots initiativ en vetenskaplig konferens på amerikanska ambassaden mellan de fyra närvarande amerikanska pristagarna samt virologer och polioexperter från Skandinavien, inalles ett 30-tal forskare, varvid barnförlamningen och angränsande sjukdomsproblem behandlades. * Max Born föddes 1882 och blev 1913 professor i Berlin, 1919 i Frankfurt a/M och 1933 i Göttingen. 1936 flyttade han till Edinburgh och var professor där till 1954, då han återvände till Tyskland. Walther Bothe föddes 1891 i Oranienburg, blev professor i fysik i Heidelberg 1934 och var sedan under en följd av år direktör för institutionen för fysik vid Kaiser-Wilhelm-Institut für medizinsche Forschung. 1946 återvände han som professor till Heidelbergs universitet. John F. Enders föddes 1897 och blev 1942 ”associate professor” i bakteriologi och immunitetslära vid Harvarduniversitetet. Han var under andra världskriget rådgivare hos amerikanska försvars-ministeriet i fråga om epidemiska sjukdomar. Ernest Hemingway föddes 1889 i Illinois. Hans i Sverige mest kända arbeten torde vara ”Farväl till vapnen” (1929) och ”Klockan klämtar för dig” (1940), den sistnämnda även omarbetad för film med Ingrid Bergman i den kvinnliga huvudrollen. Linus Carl Pauling föddes 1901 i Portland, Oregon, och blev 1931 professor i kemi vid Kaliforniens tekniska högskola i Pasadena. Frederick Robbins föddes 1916 i Alabama och är professor i pediatrik i Cleveland. Thomas H. Weller föddes 1915. Vid sidan av sina poliovirusforskningar har han lyckats isolera det virus som framkallar vattenkoppor och bältros. Han är vidare chef för amerikanska försvarsmaktens kommission för bekämpande av parasitsjukdomar. 164