Ruth Stjernstedt Christian Storjohann Carl Sundberg Lisa Svanberg Ruth Stjernstedt, f. 1879, advokat, friherrinna. Hon studerade först medicin men avbröt dessa studier vid sitt giftermål med advokaten friherre Georg Stjernstedt. Vid 42 års ålder tog hon jur. kand.-examen och blev medarbetare i makens advokatrörelse i Stockholm. Hon var 1938—1946 ordförande i Kvinnoföreningarnas beredskapsorganisation. Från trycket har hon utgivit arbeten i familjerättsliga frågor. Död den 3 november. Christian Storjohann, f. 1868, disponent, en av den svenska träförädlingsindustriens föregångsmän. Född i Norge kom S. redan som ung till Sverige och anställdes 1892 som jordbruksförvaltare vid Hillringsbergs bruk i Värmland. När detta företag 1907 förvärvades av Billerud följde S. med som chef för de båda hopslagna företagen. Detta var början till en utvecklingsperiod av stora mått. S. lade under sig det ena bruket efter det andra och vid första världskrigets slut omfattade Billerud nära tjugotalet olika bruk. När S. 1947 drog sig tillbaka, intog Billerud en obestridd rangplats inom svenskt näringsliv. S. var den förste i landet som tog upp konstsilkemasseindustrien. Han var livligt engagerad i de egna branschorganisationerna och var en av de mest entusiastiska pådrivarna då det gällde att grunda institutionen för cellulosateknik och träkemi vid Tekniska högskolan i Stockholm. Död den 1 juni. Carl Sundberg, f. 1884, bruksdisponent. Sedan 1920 var han verkställande direktör och disponent för Överums bruk och ledde där ett omfattande nydaningsarbete med rationalisering av driften och upptagande av nya tillverkningar. Han invaldes 1938 av högern i första kammaren och kvarstod där till 1951. Död den 13 september. Lisa Svanberg, f. 1894, förbundssekreterare, kommunalpolitiker. Hon var en av Stockholms stads stadsfullmäktige, där hon representerade högern, och samtidigt en av de ledande krafterna inom yrkeskvinnornas organisation. Hon var länge verksam inom försäkringsrörelsen, innan hon blev sekreterare i Yrkeskvinnornas samarbetsförbund, en verksamhet som hon fortsatte ända till sin bortgång. I Stockholms stadsfullmäktige invaldes hon 1946 och nedlade ett intresserat arbete i tjänstenämnden och stadsfullmäktiges lönekommitté, senare sammanslagna till lönenämnden. Död den 4 augusti. Otto Sylvan, f. 1864, professor, f. d. högskolerektor. Han blev 1901 professor i litteraturhistoria och estetik vid Göteborgs högskola, vars rektor han var 1914—1931. I nära 30 år, från 1918 till 1947, var han ordförande i Svenska vitterhetssamfundet. Med sitt stora arbete ”Svenska pressens historia till statsvälvningen 1772” blev han den svenska pressforskningens grundare. Bland hans övriga arbeten kan nämnas ”Den svenska versen” i tre band, ”Svensk verskonst”, ”Bellman och Fredmans epistlar” samt ”Svensk verslära”. Död den 15 januari. Karl Tiselius, f. 1875, f. d. landshövding. Blev 1911 hovrättsråd i Svea hovrätt, 1916 revisionssekreterare, 1920 statssekreterare i socialdepartementet, 1923 justitieråd och 1930 landshövding i Östergötlands län. Han lämnade landshövdingeposten 1940 och var därefter bl. a. ordförande i statens hyresråd och i sparbankernas bank. Död den 21 april. Helge Torén, f. 1891, annonschef i SvD 1933—53. T. inträdde på den militära banan efter avlagd studentexamen men gick 1926 på övergångsstat och utnämndes 1943 till major i armén. 1926—33 var han avdelningschef hos Maskinaffären Carl Lamm. ”Under hans skickliga och framsynta ledning omskapades SvD:s annonsavdelning till en rationellt arbetande organisation. Genom sina stora kunskaper, sitt kloka omdöme och sin uppslagsrikedom gjorde han sin tidning mycket stora tjänster.” (Direktör Harry Grönfors.) T. var i yngre dar en framgångsrik idrottsman och satte bl. a. svenskt rekord på 800 meter och vann 1 500 meter i Sveriges första friidrottslandskamp mot Ungern i Budapest. Död den 23 juni. 274