April de beräknade inkomsterna med 170 miljoner. Till försvaret äskas 1 555 miljoner mot tidigare 1 497. 7 Förbundskansler Adenauer förklarar, att Västtyskland aldrig kommer att erkänna Östtyskland som separat suverän stat. Västmakternas överkommissarier avger 8/4 en deklaration av samma innebörd. 8 Frankrikes president undertecknar beslut om frigivande av Tysklands ambassadör i Paris under kriget, Otto Abetz. Denne dömdes 1949 till 20 års straffarbete för delaktighet i mord, plundring m. m. 9 I London firas 300-årsminnet av den svenskengelska vänskaps- och handelstraktat som slöts 1654 och som fortfarande är i kraft. Brittiske utrikesministern Eden hyllar de alltmer hjärtliga förbindelserna mellan Sverige och Storbritannien. Jubileet väcker stort intresse på brittiskt håll — traktaten är den äldsta brittiska alltjämt gällande näst efter vänskapsfördraget med Portugal från 1300-talet. På brittiskt initiativ bildas en brittisksvensk handelskammare, som invigs i Stockholm den 7 september och som till ordförande får bankdirektör Marcus Wallenberg. (Se bild sid. 65.) 10 Överenskommelse träffas mellan åtta av världens största oljebolag om upprättande av ett internationellt konsortium för avsättandet på världsmarknaden av den persiska oljan. En delegation från bolagen avreser till Teheran för närmare förhandlingar med persiska regeringen. 11 Britternas förhandlingar med Mau Mau i Kenya strandar. Militära operationer mot uppror sr öreisen återupptages. 12 Prins Nicholas av Jugoslavien, son till prins Paul, omkommer vid en bilolycka i England. Belgiens regering avgår, sedan kristligt sociala partiet vid valen 11/4 förlorat sin majoritet både i kammaren och i senaten. Partiet har förlorat 13 mandat i kammaren och får nu 95, socialisterna har ökat med 9 till 86 och liberalerna med 5 till 25. Kommunisterna har förlorat ytterligare 3 mandat och håller nu blott 4. 23/4 bildar liberaler och socialister en regering under ledning av van Acker med Spaak som utrikesminister. Amerikanske utrikesministern Dulles har överläggningar med brittiska regeringen i London. Premierminister Churchill och utrikesminister Eden motsätter sig amerikanska förslag om en skarp varning till det kommunistiska Kina inför Genèvekonferensen om Indokina. Man kommer emellertid principiellt överens om att försöka få till stånd en säkerhetspakt, avsedd att skydda Sydostasien mot fortsatt kommunistisk expansion, om en betryggande uppgörelse om Indokina icke kan uppnås. Professor J. ROBERT OPPENHEIMER, som kort före årsskiftet 1953 i hemlighet suspenderats av amerikanska atomenergikommissionen och 1954 avstängdes från alla informationer om det statliga atomenergiarbetet i USA, är en av världens främsta kärnforskare (född 1904). Han har bl. a. studerat elementarpartiklarna och teoretiskt förutsagt existensen av den neutrala mesonen. Oppenheimer var professor i fysik vid Berkeley-universitetet, Kalifornien, 1929-—1947 och blev sistnämnda år föreståndare för Institute of advan-ced study i Princeton. Fem år tidigare hade han kallats att leda atomlaboratoriet i Los Alamos. Här gjorde han en avgörande insats vid konstruerandet av den första atombomben. 1947 blev han ordförande i atomenergikommissionens rådgivande kommitté. Han har av kommissionen förklarats opålitlig ur säkerhetssynpunkt men bevarat förtroendet hos flertalet av sina kolleger. Inom vida kretsar i USA anses han ha blivit orättvist bedömd. 296