”ÅRETS MAN” Om man skall tala om ”årets man”, så är knappast någon mer berättigad till den titeln än Frankrikes dåvarande konseljpresident, Pierre Mendès-France. Sedan han i juni avlöst Joseph Laniel skedde en lika snabb som frappant scenväxling i den franska politiken. En långvarig stagnation följdes av ett dynamiskt händelseförlopp, i hög grad präglat av konseljpresidentens personliga insatser. Den 47-årige radikalsocialisten Mendès-France, jurist och ekonom, gjorde tidigt karriär som advokat och blev deputerad vid 25 års ålder. På 1930-talet väckte han uppmärksamhet som landets yngste minister — i Blums andra regering. Han ställde upp i flygvapnet vid krigsutbrottet. Efter sammanbrottet 1940 flydde han till Nordafrika, där Vichyregeringen lät döma honom till sex års fängelse för ”desertering”, men följande år lyckades han åter fly, denna gång via Spanien till England. Två år kämpade han i det fria franska flygvapnet och blev därefter finanskommissarie i de Gaulles provisoriska regering. Inför hemlandets befrielse förordade han en finansiell hästkur men vann inte gehör. Mendès-France avgick men uppgav inte sina ideer. I korridorpolitikens Paris var han en man för sig, briljant och orädd. Ett par gånger avböjde han ministerposter — erbjudandena avsåg snarast att binda denne kritiker, som fritt sade sin mening om orsakerna till Frankrikes svaghet. År 1953 framträdde han som kandidat till konseljpresidentposten men kunde inte samla majoritet. Ett år senare var dock tiden inne — och fortfarande var landets sanering finansexperten Mendès-Frances främsta intresse. Då han bildat regering fick han av nationalförsamlingen vittgående fullmakter att genomföra ett stort ekonomiskt återhämtningsprogram. Läget tvingade honom dock att huvudsakligen ägna sig åt den internationella politiken (utrikesministerportföljen hade han själv tagit hand om). I storpolitiken uppnådde Mendès-France betydande resultat, men bakom honom stod Frankrike splittrat och ekonomiskt osunt. När året led mot slutet började han känna hotet av förestående strider om tillfälligt undanskjutna inre problem. Franske konseljpresidenten Pierre Mendès-France i olika situationer: överst till vänster ses han bekymrad studera sitt armbandsur vid Genèvekonferensen: Skall han lyckas åstadkomma vapenvila före midnatt den 20 juli eller tvingas avgå? Därinvid rekreerar han sig i Marly. Nedtill syns han tillsammans med Kommunistkinas premier- och utrikesminister Chou En-lai efter en privat överläggning i Genève mellan de båda statsmännen och därinvid i typisk talarpose. Maj 24 Insamlingen för Westminster Abbeys restaurering når det uppställda målet, 1 miljon pund. 27 Sir Edmund Hillary drabbas på en expedition till Barunglaciären i Himalaya av lunginflam- 30 mation på 6 850 m höjd. Han tillfrisknar och kan senare återvända till bebodda trakter. En medlem av expeditionen, J. Mac-Farlane, störtar ned i en glaciärspricka men räddas. (13/1.) (Se SvD Ä. XXXI, sid. 100.) 28 Den amerikanske Nobelpristagaren dr Ralph Bunche fritages av lojalitetsnämnden enhälligt från anklagelser, som riktats mot honom -. ur säkerhetssynpunkt. '1 29 Påven Pius X, som avled 1914, helgonförklaras i Rom. Det är första gången på 250 år en sådan akt förrättas. Maj Vid val i Australien segrar regeringskoalitio-nen — liberalerna och landsbygdspartiet -— ehuru med minskad majoritet. Undantagstillstånd utfärdas i hela Östpakistan, sedan Pakistans centralregering avsatt provinsregeringen och övertagit makten. Närmaste anledningen är blodiga kravaller, som krävt 500 dödsoffer. Det politiska läget har på sistone varit spänt, och provinsregeringen uppges ha vägrat att mottaga anvisningar från centralregeringen. (18/3.) President Eisenhower beklagar i ett tal att strävandena att förmå Sovjetunionen att delta i hans plan på en internationell atombank inte lett till resultat. USA fortsätter sina överläggningar om planen med andra stater. 300