inkomstrelationen vid förändringar i det allmänna löneläget under den avsedda treårsperioden och förordades en höjning av mjölkpriset. Motionen ansågs bära vittne om väsentliga motsättningar mellan motionärerna och jordbruksminister Norup. Ärendet kom före i riksdagen den 7 december och framkallade livliga debatter, särskilt i andra kammaren. Hr Pettersson i Dahl bestred energiskt, att väsentliga meningsmotsättningar i ämnet fanns mellan jordbruksministern och motionärerna från bondeförbundet. Enligt hans framställning stred motionen och reservationen i anslutning till denna icke mot principerna i propositionen utan innebar endast en del kompletteringar i syfte att stödja själva målsättningen, nämligen inkomstlikställighet för jordbrukets folk. Detta yttrande föranledde hr Svensson i Ljungs-kile (fp) att förklara, att ingen hederlig och intellektuellt redbar person kunde påstå, att det endast var några tolkningshistorier, som skilde bondeförbunds-motionen från propositionen. Jordbruksminister Norup framhöll, att man här hade att göra med en kompromiss och att i ett sådant fall ingen får sin vilja helt igenom. Regeringsförslaget antogs av kamrarna över hela linjen. Jordbruksutskottet hade i en punkt — det gällde sockermonopolets avskaffande — gått emot propositionen, men de tio socialdemokraterna i utskottet reserverade sig för propositionen på denna punkt och vann vid voteringarna i kamrarna. Under dessa sattes jordbruksministerns egen proposition mot motionen av hr Pettersson i Dahl m. fl., varvid hr Norup och hans röstberättigade meningsfränder i regeringen avstod från att rösta. Beslutet innefattar i huvudsak, att prisstödet för jordbruksprodukter skall fastställas för tre år, fixerade importavgifter gälla, så länge inlandspriserna ligger mellan en övre och en nedre prisgräns, särskilda åtgärder och spärregler träda i verksamhet, om priserna hotar gå utanför dessa gränser, och importavgifterna förändras, om växelkurserna gör för stora utslag. Tullarna på jordbruksvaror skall slopas och importavgiftsmedel användas för reglering. Tre år efter ikraftträdandet skall systemet omprövas. Om behandlingen av denna riksdagsfråga yttrade Svenska Dagbladet på ledarplats följande: Bondeförbundarnas demonstrativa massmotion kom som cn överraskning. Visserligen misslyckades motionärerna i allt väsentligt, men det inträffade har dock uppenbarligen fått effekten, att den redan förut tryckta stämningen inom koalitionen ytterligare försämrats. Att socialdemokraterna voro illa berörda kunde lätt konstateras i riksdagsdebatterna och att relationerna mellan blockbröderna måste ha försämrats inom regeringen, sedan de tre röstberättigade bondeförbundsstatsråden avstått från att votera på den mest omstridda punkten, säger sig självt. Ytterligare en betydelsefull jordbruksfråga behandlades av höstriksdagen. Båda kamrarna godkände den av jordbruksutskottet tillstyrkta propositionen om pris-reglerande åtgärder inom jordbruket för det innevarande produktionsåret, den s. k. skördeskadehjälpen. Ett förslag av jordbruksminister Norup om begränsning av de s. k. margarinresorna till Norge genom att minska den tullfria kvantiteten matfett från fem till två kilo per person och resa föll i båda kamrarna. Höstsessionens remissdebatt ägde rum den 2 november. Hr Sträng debuterade som finansminister för riksdagen och deklarerade, att ombytet på finansministerposten icke komme att medföra någon ändring i regeringens politik. Något definitivt löfte om skattesänkning kunde finansministern icke giva. Under debatten anmärkte högerledaren hr Hjalmarson, att socialdemokratisk politik allt klarare framstår som en överhetspolitik. Höjd levnadsstandard för i dag måste få betyda rätt för den enskilde att själv använda en ökande inkomst. Såväl hr Hjalmarson som folkpartiledaren hr Ohlin anmärkte på statsrådet fru Lindström för den kritik, som hon i FN:s ekonomiska utskott hade riktat mot Förenta staterna. I andra 44