RIKSDAGEN 1955 Av byråchefen TORSTEN BJERLÖW 1 QCC års riksdags vårsession avslutades den 27 maj, medan höstsessionen 1 y 33 pågick under tiden 18 oktober—17 december. Den av riksdagen under vårsessionen antagna riksstaten för budgetåret 1955/56 upptog utgifter på driftbudgeten under de fjorton huvudtitlarna på 8 322 milj, kr., vilket innebar en ökning med 460 milj. kr. Utgifterna på kapitalbudgeten hade däremot kunnat nedbringas med 306 milj. kr. till 769 milj. kr. Sedan till kommunerna avsatts 400 milj. kr. motsvarande eftersläpning i utbetalningen av kommunalskattemedel, beräknades å driftbudgeten uppkomma ett överskott av 275 milj, kr., i huvudsak svarande mot inkomsten av vissa av riksdagen beslutade skattepolitiska åtgärder. Detta överskott var avsett att överföras till särskilt konto i riksbanken för sterilisering. Budgeten kan karakteriseras såsom stram. På till-läggsstat II för budgetåret 1954/55 anvisades härjämte 149 milj. kr. på driftbudgeten och 136 milj. kr. på kapitalbudgeten. Ytterligare anvisades under höstsessionen på tilläggsstat I för budgetåret 1955/56 104 milj. kr. på driftbudgeten och 60 milj. kr. på kapitalbudgeten, avseende kontantbidrag och stödlån åt jordbruket. I likhet med de närmast föregående åren antogs en särskild beredskapsstat för försvarsväsendet. VÅRSESSIONEN Armén. Södermanlands pansarregemente skall enl. riksdagens beslut ombildas till regemente för pansarinfanteriutbildning, varvid infanteriutbildningen vid Upplands regemente kommer att upphöra. — Viss ändring beslöts av kavalleriets organisation, innebärande bl. a. en reducering av det antal ryttarskvadroner, som skall ingå i krigsorganisationen. Banklag. 1911 års banklag ersattes av en helt ny lag, i vilken de bolagsrättsliga bestämmelserna utformats med den nya aktiebolagslagen som förebild. Den nya lagen innefattar bl. a. ändrade bestämmelser om inlåningsrättens omfattning och om skyldigheten att hålla kassareserv. Borgmästarval. Den tidigare metoden för val av borgmästare och rådmän har ersatts av metoden med enkel absolut rangordning. Bostadsförsörjningen. Riksdagen godkände en fortsatt avveckling av de generella subventionerna till nytillkommande bostadshus, avseende såväl tilläggslån som räntefri, stående del av egnahemslån. Byggnadsregleringen. 1943 års lag om tillstånds-tvång för byggnadsarbete förlängdes att gälla ytterligare ett år eller t. o. m. den 30 juni 1956. Motiveringen var huvudsakligen att regleringen spelade en viktig roll i investerings-begränsande syfte. Domare. Riksdagen antog en lag, som avser att möjliggöra, att domare, som misstänks för grövre brott, skall kunna avstängas från utövningen av sin tjänst. Beslut om avstängning meddelas av domstol. Film. Fortsatt statligt stöd åt den svenska filmproduktionen beslöts för tiden intill utgången av juni 1959. Flygvapnet. Medel anvisades till förberedande arbete för konstruktion av luftförsvarsrobot-vapen. Folkpensioneringen. Vissa höjningar beslöts i fråga om änkepensioner och hustrutillägg m. m. Anslaget till bidrag till folkpensioner höjdes med nära 300 milj. kr. till 1 365 milj. kr. Företagsbeskattningen. Ändrade regler beslöts i fråga om företagsbeskattningen i syfte att anpassa denna till en konjunktur stabiliserande ekonomisk politik. Bl. a. begränsades den fria avskrivningsrätten och skärpta regler betr, lagervärdering infördes. Samtidigt beslöts en skärpning av vinstbeskattningen för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Skatten för aktiebolag höjdes sålunda från 40 till 45 procent vid 1956 års taxering och till 50 procent fr. o. m. 1957 års taxering, medan för ekonomiska föreningar skatten höjdes från 32 till resp. 36 och 40 procent. Den höjda skatten skulle preliminärt erläggas fr. o. m. uppbördsterminen i september 1955. Skatteskärpningen beräknades inbringa cirka 200 milj. kr. Förmyndarkammaren i Stockholm kommer enl. av riksdagen beslutade ändringar i föräldra-balken att fr. o. m. den 1 januari 1957 upphöra såsom överförmyndare och avlösas av en på fyra år vald s. k. överförmyndarnämnd. Försvaret. Den försvarshuvudtitel, som antogs av riksdagen, hade karaktären av ett provisorium, enligt vilket verksamheten inom försvaret under budgetåret 1955/56 utformades efter i huvudsak samma linjer som tidigare och på grundval av redan fastställda materielplaner. Riksdagen uttalade dock sin förväntan, att K. M:t skulle utan tidsutdräkt förelägga riksdagen förslag på grundval av en av ÖB verkställd utredning rörande krigsmaktens fortsatta utveckling samt underströk vikten av att representanter för riksdagen redan på ett förberedande stadium finge tillfälle göra sin mening gällande i frågan. — De skilda organen 50