NOBELPRISEN För andra gången sedan Nobelprisen började delas ut gav Karolinska institutets lärarkollegium den 20 oktober priset i medicin och fysiologi till en svensk medicinsk forskare, professor Hugo Theorell, sedan 1937 chef för det medicinska Nobelinstitutets biokemiska avdelning. Utmärkelsen gavs för Theorells upptäckter om de s. k. oxidationsenzymernas — förbränningsenzymernas — natur och verkningssätt. Den svenske företrädaren som medicinpristagare var den frejdade ögon-specialisten professor Allvar Gullstrand, vilken erhöll priset 1911. Den 27 oktober korade Svenska akademien den 53-årige isländske författaren Halldor Laxness till innehavare av 1955 års Nobelpris i litteratur ”för hans målande epik, som förnyat den stora isländska berättarkonsten”. Priset i fysik delade Vetenskapsakademien den 2 november mellan två amerikanska atomfysiker, 42-årige professorn Willis Eugène Lamb vid universitetet i Stanford, Kalifornien, för hans upptäckter rörande finstrukturen i vätets spektrum och den tyskfödde 44-årige professorn vid Columbiauniversitetet i New York Polykarp Kusch för hans preci-sionsbestämning av elektronens magnetiska moment. Samtidigt utsåg akademien till innehavare av 1955 års kemipris ytterligare en amerikansk forskare 54-årige professorn vid Cornell University Medical College i New York Vincent du Vigneaud för hans arbeten över biokemiskt betydelsefulla svavelföreningar, särskilt för den första syntesen av ett polypeptidhormon. Årets fem Nobelpristagare vid mottagningen hos riksmarskalken: fr. v. Polykarp Kusch, Hugo Theorell, Vincent du Vigneaud, Willis Lamb och Halldor Laxness. 148