Ernst af Klercker Nils Källström Erik Lallerstedt Erik G. Lannge Johan-Olov Johansson, f. 1874, f. d. ordförande i Stockholms stadsfullmäktige, författare. J. började som smedlärling vid Horndals bruk och kom tidigt in i fackföreningslivet, blev förtroendeman i järn- och metallarbetareförbundet 1919 och landsorganisationens kassaförvaltare från 1924. Han invaldes av socialdemokraterna i Stockholms stadsfullmäktige 1931 och var ordförande 1935— 1938. På äldre dagar fångades hans intresse helt av författarskap och hans röst var en av de mest uppmärksammade i radion, framför allt då han berättade minnen från Bergslagen. Dessa var även huvudtemat i hans författarskap. Död den 11 maj. Walter Kant, f. 1872, f. d. borgmästare i Uppsala. Han blev 1910 civilrådman i Uppsala och var 1929—1939 borgmästare. 1914 invaldes han av högern i andra kammaren som han tillhörde till 1921. 1916—1932 var han ordförande i Allmänna valmansförbundet i Uppsala stad och 1928—1932 i Uppsala län. Död den 15 mars. Ernst af Klercker, f. 1881, generallöjtnant. Han blev 1933 överste och chef för Hälsinge regemente och blev 1937 generalmajor och chef för L fördelningen. Då han 1947 lämnade denna befattning utnämndes han till generallöjtnant. Han räknades som en av våra främsta militärpedagoger, var ledare för den första militärpedagogiska kursen i svenska armén och utgav från trycket det första utkastet till en samlad svensk ”Militär psykologi”. Död den 18 maj. Nils Källström, f. 1884, f. d. byråchef. Han blev 1931 byrådirektör i riksförsäkringsanstalten och var 1945—1949 byråchef där. Under flera år var han ledamot av överstyrelsen i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, ordförande i föreningen Svensk-Finlands vänner och grundare av tidskriften Svensk-Finland. Han var vidare stadsfullmäktig i Stockholm 1927—1931. Död den 24 mars. Erik Lallerstedt, f. 1864, arkitekt, f. d. professor. L. var en av märkesmännen inom arbetet med Stockholms arkitektoniska nydaning. Redan vid 27 års ålder segrade han i tävlingen om ny byggnad åt Konstakademien, vilken blev färdig 1896. Bland hans övriga mera betydande verk kan nämnas Tryggs hus vid Engelbrektsplan, Stockholms högskolas nybyggnad vid Norrtullsgatan samt framför allt nybyggnaden för Tekniska högskolan vid Valhallavägen. Han var professor i arkitektur vid Tekniska högskolan från 1905 till 1929. Död den 2 februari. Erik G. Lannge, f. 1878, f. d. postdirektör. Han blev 1912 sekreterare i generalpoststyrelsen och 1914 postdirektör i mellersta distriktet. Åren 1931—1943 var han på nytt sekreterare i generalpoststyrelsen. Han grundade 1907 postmuseet och var dess föreståndare till 1910. Död den 24 juli. Janne Leffler, f. 1882, tuberkulosläkare, f. d. överläkare. Han var från 1914 till sitt inträde i pensionsåldern 1947 knuten till Stockholms stads tuberkulossjukhus Söderby från 1917 som biträdande överläkare och från 1932 som överläkare. Han var bland de första läkarna i Sverige som kunde genomföra en dubbelsidig Forlaninibehandling — införandet av gas i lungsäcken. Död den 12 december. Oskar Lindberg, f. 1887, professor, kyrkomusiker. Han var en av de mest prominenta kyrko-musikergestalterna i vårt land och framstående koralkompositör. 14 av hans koraler är intagna i den nya psalmboken. Han blev organist vid Engelbrektskyrkan 1914 och innehade denna befattning i 40 år. Vid musikhögskolan var han lärare i harmonilära 1919—1952. Han erhöll 1936 professors namn och kallades 1947 till fil. hedersdoktor av Stockholms högskola. Död den 10 april. Efraim Ljung, f. 1878, industriman. Han startade 1918 Ljungs chokladfabrik i Malmö, som inom kort blev ett av landets främsta företag i branschen, och drev med framgång även andra företag. Han var i 30 år ledamot av Svenska missionsförbundets centralstyrelse. I flera år tillhörde han även Malmös stadsfullmäktige. Död den 5 maj. 262