Försvaret. En omläggning beslöts av den militärterritoriella indelningen samt den regionala ledningsorganisationen vid marinen och flygvapnet, innebärande bl. a. att den tidigare indelningen av landet i marindistrikt och flygbasområden skall upphöra och att till lands endast skall finnas en militärterritoriell indelning, nämligen i militärområden och försvarsområden. Förvaltningskontroll. Motioner om utredning av frågan om möjligheten till domstolsmässig prövning av rättsfrågor i förvaltningen föranledde icke någon riksdagens åtgärd. Hyresregleringslagstiftningen förlängdes att gälla t. o. m. den 30 sept. 1957. Förslag om en successiv avveckling av hyresregleringen samt om visst besittningsskydd för hyresgäst uppsköts för behandling vid höstsessionen. Jordbruket. I anslutning till de av riksdagen hösten 1955 fastställda principerna för den framtida utformningen av prissättningen på jordbrukets produkter godkändes nu av riksdagen de mittpriser, prisgränser, införselavgifter och prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, vilka skall tillämpas under treårsperioden 1 sept. 1956—31 aug. 1959. Till grund för riksdagens beslut låg en överenskommelse med jordbrukets organisationer, vilken beräknats komma att för konsumenterna medföra en besparing av omkr. 65 milj. kr. per år. Jordbrukskassorna. Riksdagen antog en lag om jordbrukskasserörelsen, som innebär en långtgående anpassning av bestämmelserna om jord-brukskasserörelsens verksamhet till motsvarande bestämmelser i de nya, år 1955 utfärdade lagarna om bankrörelse och om sparbanker, vilket motiverats med kasserörelsens tillväxt i omfattning och betydelse och med dess utveckling mot allt större bankmässighet. Vid sidan av jordbrukskasserörelsens dittillsvarande toppled — Svenska jordbrukskreditkassan — förutsättes enl. den nya lagen, att ett bankaktiebolag skall bildas för fullgörande av topporganets bankmässiga funktioner. Justitieombudsmannens verksamhetsområde skall, enl. ett såsom vilande antaget grundlagsförslag, utvidgas att omfatta även kommunala befattningshavare. Konsumentvaruforskning. För samordning av den konsumentvaruforskning, som bedrives inom landet, beslöts inrättandet av ett statens konsumentråd. Vidare fattades beslut om förstärkning av Hemmens forskningsinstitut och ombildning av detsamma till ett helstatligt institut för konsumentfrågor. LKAB:s förstatligande. Se särskild artikel. Oljeskador. Riksdagen godkände ratificering av 1954 års oljeskadekonvention, som har till syfte att motverka förorening av havsvatten genom oljeuttömning från fartyg. Samtidigt antogs lagstiftning om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Riksdagen uttalade sig jämväl för tillsättandet av en särskild olje-skyddsnämnd med företrädare för bl. a. natur-och djurskyddsintresset. Prisregleringen. Riksdagen beslöt, att prisregleringen skulle upphöra med utgången av år 1956. Samtidigt härmed antogs en ny allmän prisregleringslag av beredskapskaraktär, var jämte vissa ändringar genomfördes i kartelllagen, innebärande en betydande utvidgning av möjligheterna till statligt ingripande för undanröjande av skadlig verkan av konkurrensbegränsning. Ett nyinrättat statligt organ — statens pris- och kartellnämnd — skall i fortsättningen handha den samhälleliga övervaknings-och utredningsverksamheten ang. pris- och konkurrensförhållanden. Riksdagens beslut innebar vidare en avveckling av priskontroll-nämnden. Regeringsrätten. Beslut fattades om ökning av regeringsrådens antal från 13 till 16 med hänsyn till den stora balansen i regeringsrätten av framför allt skattemål. Repetitionsövningarna. För att undvika en eljest ofrånkomlig betydande ökning av försvars-huvudtiteln beslöts, att repetitionsövningarna under hösten 1956 och våren 1957 skulle inställas. Åtgärden angavs vara av engångsnatur. Riksbanken. Maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjdes med 200 milj. kr. till 6 000 müj. kr. i samband med förlängning på ytterligare ett år av den provisoriska lagstiftningen för riksbankens sedelutgivningsrätt. Riksdagsval. Det provisoriska valsystem, som år 1952 antogs för andrakammarvalen, fastställdes att gälla även i fråga om valen till andra kammaren för den närmast följande fyraårsperioden. Vidare antogs såsom vilande ett grundlagsändringsförslag, enl. vilket varje första-kammarvalkrets skall i likhet med andrakam-marvalkretsarna vara tillförsäkrad minst fem mandat. Skatter. En sänkning av den statliga inkomstskatten för fysiska personer beslöts fr. o. m. den 1 januari 1957 genom en jämkning av de gällande skatteskalorna. Största skattesänkningen kommer på de mindre inkomsttagarna. Skattesänkningen har beräknats medföra ett inkomstbortfall för statsverket av cirka 375 milj kr. för helt år. Samtidigt beslöts en höjning av räntan å kvarstående skatt från fem till sju procent och å överskjutande preliminär skatt från tre till fyra procent. En provisorisk höjning från 3 000 till 5 000 kr. beslöts vidare av det extra avdrag, som vid taxering till kommunal inkomstskatt kan medgivas vid existensminimum eller i vissa fall tillerkännas folkpensionärer m. fl. Skogslagstiftningen. Motionsvis väckt fråga om en reformering av skogslagstiftningen föll med anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut. Skördeskador. Utöver de 60 milj, kr., som hösten 1955 anvisades till stödlån åt jordbrukare, vilka tillfogats mera betydande skördeskador, anvisades nu ytterligare 7 milj. kr. Tillika godkändes ett förslag om avsättning av 100 milj, kr. av statsmedel till en grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador. Smittbärare. Genom en av riksdagen antagen lag om ersättning åt smittbärare har införts vissa generella ersättningsregler vid förluster, som på grund av ingripanden från det allmännas sida förorsakats den enskilde medborgaren. Även den som misstänkes föra smitta skall anses såsom smittbärare. Särskilda ersättningsregler skall gälla för s. k. kroniska smittbärare, d. v. s. sådana som blir föremål för ingripande under längre tid än 90 dagar i följd. 64