Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Viktigare kommittéer och utredningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreslogs Svenska akademien, Musikaliska
akademien och Konstakademien. 21/8.
Ny lag om skydd för alla kulturhistoriskt
märkliga byggnader oberoende av
äganderätten föreslogs av
byggnadsminnesut-redningen. En statens byggnadsminnesnämnd
föreslogs som centralorgan och vidare
förordades att staten årligen skulle tillskjuta 500 000
kr. som bidrag till enskilda ägares
restaurerings- och underhållsarbeten. 4/9.
Ett nytt stort lagverk om påföljd för
brott med benämningen skyddslag framlades
av strafflagberedningen. Bl. a. föreslogs, att de
grundläggande bestämmelserna om brotts
påföljd skulle sammanföras i en enda lag med
upphävande av flera särskilda lagar.
Beteckningen ”straff” föreslogs utmönstrad, och bland
övriga nyheter märktes förbud mot fängelse
för personer under 18 år, uppdelning av den
villkorliga domen med en särskild påföljd,
skydds-tillsyn, och en ny brottspåföljd, skyddsfostran,
avsedd i första hand för 18—20-åringar. 22/12.
1952 års åldringsvårdsutredning
förordade att ökade möjligheter beredes gamla att
komma över bostäder i öppna marknaden och
att kommunerna med statens stöd skulle
stimulera tillkomsten av bostäder speciellt för
åldringar antingen i pensionärshem eller i vanliga
flerfamiljshus. Ett genomförande av
utredningens förslag beräknades kosta staten omkring
30 miljoner om året förutom 12 miljoner i
engångskostnad för avlösning av de löpande
pensionärbostadsbidragen. 4/1.
1954 års öutredning förordade att en bro till
Öland kommer till stånd för att motverka
befolkningsminskningen och
sysselsättningssvå-righeterna på ön. I fråga om statlig
kreditgaranti borde särskild hänsyn tas till företag
som har för avsikt att starta ny eller utvidga
förutvarande verksamhet på Öland. 7/7.
En allmän förkortning av
arbetsveckan från 48 till 45 timmar förordades i ett
enhälligt betänkande av utredningen om
kortare arbetstid. Denna skulle genomföras under
åren 1958—1960 med en timmes förkortning
varje år. Fem dagars arbetsvecka skulle
härigenom bli möjlig, där driftsförhållandena
medger det. Utredningen tänkte sig slopandet av
annandagarna vid jul, påsk och pingst som
ar-betsfria helgdagar och indragningen av
trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag eller deras
flyttning till lördagar samt nyårsaftonen som
vanlig arbetsdag. Med bibehållna löneförmåner
skulle förslaget innebära en löneökning av 6—7
procent. 11/7.
Den våren 1956 tillsatta
familjeberednin-g e n med uppgift att utforma konkreta förslag
på familjepolitikens område avlämnade under
tiden 18/9—16/10 ej mindre än åtta
promemorior av vüka den viktigaste innehöll förslag till
uppräkning av de allmänna barnbidragen från
290 till 432 kr. pr år med en ökning av statens
kostnader från 527 till 791 miljoner, övriga
förslag innefattade bl. a. fria läroböcker och
undervisningsmateriel även i högre skolor,
generella grundstipendier för ungdomar i åldern
16—18 år som fortsätter studierna, förbättrade
studiebidrag och stipendier, ökat ekonomiskt
stöd vid barnsbörd, höjda anslag till och
delvis nya former för daghem och förskolor
och höjda anslag till social hemhjälp. Ett
ge
nomförande av beredningens samtliga förslag
beräknades medföra en ökad årskostnad av 419
miljoner kr.
Förslag till ny sjukhuslagstiftning
framlades av en kommitté som arbetat med
frågan sedan 1951. Alla bestämmelser för av
landsting och primärkommuner drivna sjukhus
— såväl kroppssjukhus som mentalsjukhus —
skulle enligt förslaget sammanföras i en lag
och en stadga och särreglementena för
sjukhusen i Stockholm, Göteborg och Malmö
försvinna. 31/8.
Förbud mot ambulerande verksamhet av
kvacksalvare, skärpta bestämmelser mot
kvack-salveri i övrigt samt lagligt skydd för
läkar-titeln föreslogs bl. a. av
kvacksalveriutrednin-gen. 7/9.
Två nya avdelningar av
Folkhälsoinsti-t u t e t, den ena för bostads- och klimathygien,
den andra för yrkeshygien föreslogs i ett
sakkunnigbetänkande. Den nya avdelningen för
yrkeshygien föreslogs förlagd till Göteborg till
samma byggnad som institutet för
konserve-ringsforskning. Tillbyggnad föreslogs av
institutets lokaler i Solna för 3 miljoner kr. 27/10.
En femårsplan för utbyggnad av television
s-nätet varigenom 63 procent av befolkningen
skulle kunna nås av TV framlades av
utredningsmännen överingenjör Å. Karsberg och
civilingenjör M. Fehrm. Planen innefattade en
programförbindelse Stockholm—Norrköping—
Göteborg—Malmö med anordningar för
utväx-ling av program med Danmark, förbättrad
antennanläggning redan nu, en definitiv
sändar-station i Göteborg 1960 samt nya
sändarstatio-ner i Malmö och Norrköping 1958, i Skövde,
Nässjö, Gävle, Hörby och Halmstad 1959, i
Hälsingborg 1960, i Örebro och Västerås 1961
och i Sundsvall och Boden 1962. Vid
ytterligare utbyggnad föreslogs stationer i
Emma-boda, Bäckefors, Borlänge, Västervik och
Östersund. Klart förord gavs åt kommersiell
television som bidrag till finansieringen. 22/11.
1948 års järnvägstaxekommitté föreslog
bl. a. en tur och returrabatt på 20 procent på
alla avstånd, höjning av åldersgränsen för halv
biljett från 12 till 16 år och ett pris på
sovplatsbiljetter på 12, 18 och 36 kr. i resp. 3-,
2-och enbäddskupé. SJ:s förluster på de
trafiksvaga järnvägarna föreslogs täckta med ungefär
hälften genom ersättning från staten med 100
milj. kr. pr år. 18/12.
Värdetullar som regel i stället för
kvanti-tetstullar föreslogs av 1952 års
tulltaxekom-mitté, vars majoritetsförslag bl. a. innebar en
höjning av textiltullarna till 14,3 procent mot
9,3 procent 1950. Starka motsättningar kom till
synes i betänkandet. Två av de tio
utredningsmännen gjorde gällande att majoritetsförslaget
hade otvetydigt protektionistisk inriktning i
strid mot direktiven, medan en av de
sakkunniga, hr Fagerholm (h) hävdade att större
hänsyn bort tagas till tullarnas förhandlingsmässiga
aspekter och att mer effektiva bestämmelser
mot dumping borde ha föreslagits. 6/7.
1954 års nöjesskatteutredning
föreslog att nöjesskatten skulle tas bort för
restaurangdans, teaterföreställningar,
musikunderhållning, litterär underhållning, uppvisning i
konstnärlig dans samt uppvisning eller tävling i icke
professionell sport, idrott eller gymnastik. Bio-
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:56:33 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1956/0068.html