4. Fem eller sex atomdrivna värmeverk beräknas bli färdiga under de närmaste 10 åren samt ett atomkraftverk inom 7 år, följt av ytterligare ett par större anläggningar före 1970. 5. Närmast inriktas arbetet på reaktorer med naturligt uran och tungt vatten, varvid atombränslet bör hämtas från Sverige åtminstone under 10 år framåt. 6. Nya lagbestämmelser kräves i samband med atomenergiens fredliga utnyttjande; dessutom bör sekretessbestämmelserna lindras på detta område. Gentemot den monopolställning som AB Atomenergi genom kommitténs förslag skulle inta i fråga om konstruktionsarbeten vid kommande svenska reaktorer restes protester både från det privata näringslivet och från remissinstanserna, trots att de sakkunniga på denna punkt, säkerligen inte minst på grund av kritiken, mildrat handelsministerns direktiv. — Riksdagsbeslutet fick karaktären av en kompromiss, där AB Atomenergis dominerande ställning t. v. begränsades till en tid av tre år. Svenska reaktorprojekt Bilden visar de planerade bergrumsanläggningarna för kraftvärmeverket i Farsta. T. v. turbin- och generatorhallen samt kontrollrum. Bergrummet t. h. rymmer den egentliga reaktoranläggningen. I maj framlade Vattenfallsstyrelsen ett s. k. förprojekt till sina båda atomenergistationer Adam och Eva. Adam, ett atomvärmeverk förlagt till Västerås, beräknas kosta 20—25 miljoner kronor och bör kunna ge värme åt en stad med cirka 50 000 invånare, när det tages i drift ungefär år 1960. Eva, ett atomkraftverk om 100 000 kW, som i likhet med Adam tänkes insprängt i berg i mellersta eller södra Sverige, antas kosta 120 miljoner och bör vara färdigt 1963. I september framlade AB Atomenergi sina planer på atomvärmeverk och atomkraftverk. De överensstämde i huvudsak med punkt 4 i det förutnämnda referatet av atomenergiutredningens förslag. I första hand koncentrerar sig bolaget på ett atomvärmeverk för Farsta-området i södra Stockholm. Kostnaderna för reaktorn beräknas till cirka 35 miljoner medan fjärrvärmesystemet skulle kosta 20 miljoner. Värmeeffekten blir 90 000 kW. Själva reaktorn lägges av säkerhetsskäl på ett visst avstånd från den fasta bebyggelsen. I en huvudkul-vert föres värmen till en förgreningspunkt, varifrån den kan distribueras till de enskilda fastigheterna. Reaktorn i Farsta, R 3, konstruerades inte bara för värmeproduktion utan också för produktion av elektrisk kraft via ångturbiner 90