Rådhusrättens elfte avdelning flyttade vid ett avsnitt av förhandlingarna i processen om källarmordet i Hammarby sin verksamhet till mordplatsen vid Björnståhlsgatan 10. Vid en serie dramatiska rekonstruktioner ”vreds tiden tillbaka” till morddagen. Målarmästare 1. Lagerberg och portvaktsfrun Astrid Fridh (barhuvad) lämnar rättens sekreterare sina iakttagelser i samband med rekonstruktionerna. bort en del kläder från källaren efter mordet. Efter en dramatisk serie rättegångs-dagar, under vilka Forslund drevs från position till position — men vidhöll sitt nekande — kom rättens beslut som löd på sinnesundersökning. Detta innebar att rätten funnit Forslund skyldig till brottet. Ungefär samtidigt med Hammarbymordet utspelades också ett broderdrama söder om Stockholm. En 17-årig yngling, Jan Hedling, dräptes i familjens lägenhet vid Palmfeltsvägen i Enskede av sin 16-årige broder, Rolf Morgan Hedling. Vapnet var en tung skiftnyckel. Efter dådet berövades offret sin plånbok. Hedling åtalades och rätten beslöt att han skulle sinnesundersökas. I slutet av november föll en ung norska, 21-åriga Borgny Larsen, offer för en dråpare i en lägenhet Drottninggatan 84 i Stockholm. Gärningsmannen var en tillfällig bekant till henne, 21-årige Bengt Harald Blomberg. Denne var tidigare straffad för våldsdåd och hade vid detta tillfälle fått sin första permission från en fångvårdsanstalt. Tack vare tre pigga Lidingöpojkar kunde en internationell juveltjuvs härjningar i vårt land stoppas. Holländaren Herman Kruithof hade efter en serie stora vånings-inbrott dolt en avsevärd del av sitt byte i en skogsdunge på Lidingö, där pojkarna fann sönderbrutna juveler, äkta pärlor och ädelstenar för omkring 100 000 kronors värde gömda i plastpåsar i jorden. Tjuven togs, när han senare kom för att hämta sitt guld. Han nekade till de inbrottskupper, från vilka bytet härrörde, men kunde efter ett mödosamt detektivarbete överbevisas om en rad brott. Kruithof hade också en skåpbil med en veritabel inbrottsverkstad, bl. a. utrustning för fasad-klättrarkupper som i flera fall förekommit. Tre månader senare ställdes Kruithof inför rätta och dömdes för grov stöld till fyra års straffarbete. En stor del av de stulna juvelerna kunde återställas till sina rätta ägare, men många dyrbarheter var så förstörda att de över huvud taget inte kunde identifieras. Lidingöpojkarna fick lyfta var sin rejäl kontantbelöning för sina insatser. 95