cirka 3 procent mot omkring 5 procent ett år tidigare. Effekttillskottet blev genom tillkomsten av nya kraftstationer samt ombyggnad av äldre anläggningar 400 000 kW mot 270 000 kW 1955. Av hydroelektrisk kraft producerades cirka 24 300 milj. kWh mot nära 22 000 milj. kWh 1955. Produktionen av värmekraft sjönk från cirka 3 000 milj. kWh 1955 till 2 700 milj. kWh. Konsumtion och priser Den privata konsumtionsvolymen ökade med cirka 2 procent. I löpande priser räknat framträder främst prishöjningarna under 1956. Om man räknar bort volymökningen blev prisstegringen cirka 5 procent totalt sett. Privat konsumtion 1953—1956 i löpande priser. Miljoner kronor. 1953 1954 1955 1956 prel. Förändring 1955—1956 i procent Livsmedel 10 116 10 553 11 231 12 075 + 8 Bostad 2 096 2 251 2 406 2 695 + 12 Bränsle och lyse 1 129 1 211 1 340 1 580 + 18 Beklädnad 3 643 3 641 3 809 3 898 + 2 Inventarier 1 782 1 876 1 950 2 047 + 5 Fordon 1 385 1 724 1 860 2 044 + 10 Resor 1 106 1 119 1 141 1 196 + 5 Sjukvård, hygien, hemvård 1 495 1 572 1 685 1 813 + 8 Övrigt 2 190 2 296 2419 2 508 + 4 Summa 24 942 26 243 27 841 29 856 + 7 Den totala offentliga konsumtionen steg med cirka 10 procent i löpande priser räknat från cirka 5 800 till drygt 6300 milj. kr. Den kommunala konsumtionen steg med 12 procent från 3 350 till 3 750 milj. kr. och den statliga med 6 procent från drygt 2 400 till cirka 2 600 milj. kr. I volym räknat (efter 1954 års priser) ökade den offentliga konsumtionen totalt med 5 procent, varav 7 procent för kommunerna och 2 procent för staten. PRISERNA steg under 1956 års tre första kvartal i ett betydligt lugnare tempo än under 1955. Under fjärde kvartalet inträffade emellertid anmärkningsvärda stegringar för konsumentpriserna, bl. a. till följd av ökad spritskatt, höjda taxor för järnvägar och bussar samt stigande bränslepriser, främst beträffande olja. Prisökningen för jordbrukets produkter stannade för hela 1956 vid cirka 1 procent. Mot höjningar på specerier (främst kaffe) och fläsk stod prissänkningar i anslutning till det nya prissättningssystemet för jordbruksprodukter, som hade trätt i kraft den 1 september. Skattehöjningarna i november på spritdrycker ökade de genomsnittliga priserna inom nämnda grupp med cirka 13 procent. Kostnadsposten bostad, bränsle och lyse steg med drygt 10 procent till följd av höjda priser på bränsle. Inom diversegruppen höjdes frisörprisema med inte mindre än 30 procent sedan priskontrollen avvecklats, och vidare blev det 10 procent dyrare att gå på bio. Socialstyrelsens konsumentprisindex, med 1949 som basår, visade som följd av de nämnda prisförändringarna en uppgång från indextalet 137 för december 1955 till 139 för oktober och 142 för december 1956 — en ökning under året med cirka 4 procent mot 6 procent året förut. Den verkliga kostnadsökningen inom landet torde dock mot bakgrunden av de anförda prishöjningarna ha legat någon 140