SKOLFRÅGOR Av direktör H. BERTIL LIDGARD För skolutvecklingen betydelsefulla utredningar färdigställda under 1955 befordrades 1956 från förslag till riksdagsbeslut och i någon mån även till verkställighet. Så gäller om såväl realskoleutredningens som skolstyrelseutredningens betänkanden. Den organisation av de högre skolorna på realskolestadiet, som riksdagen godkänt, avser övergångstiden före enhetsskolans allmänna genomförande. Real-skoleutredningen beräknade, att enhetsskolans egentliga organisationsperiod skulle infalla under 1960-talet och vara avslutad läsåret 1972/73, och enighet synes råda i riksdagen om att denna övergångstid bör göras så kort som möjligt. De nya organisationsformerna för realskolan skall i den utsträckning som befinns lämplig träda i stället för de teoretiska skolformer, som av gammalt funnits på realskolestadiet, men icke ersätta enhetsskolan, som har att befatta sig med hela skalan av begåvningstyper. Bakgrunden till omorganisationerna av real- och flickskolorna för den ganska korta tidsrymd, som det sålunda är fråga om, är den besvärande platsbristen vid de högre skolorna, vilken — om intet åtgöres — kommer att förvärras de närmaste åren allteftersom 40-talets stora årskullar når upp i läroverksåldern. Det har gällt att finna en organisation, som icke ställer större krav än nödvändigt på lärar-och lokaltillgångar. Realskoleutredningen hade prövat två utvägar ur dagens läge. Den ena skulle innebära, att den yttre organisationen hålles oförändrad men undervisningen i de lägsta realskoleklasserna övertages av folkskollärare med vidare utbildning. Den andra möjligheten vore att införa ett system av treåriga realskolor och femåriga flickskolor byggande på en sexårig folkskola. I detta senare system skulle dock finnas utrymme även för en del fyraåriga realskollinjer, nämligen i de fall då så vore motiverat av hänsyn till elevklientelet. I sitt slutliga förslag höll utredningen båda möjligheterna öppna. I allt väsentligt följer riksdagsbeslutet utredningsförslaget, varigenom ett betydande utrymme skapas för kommunala insatser och för kommunernas egen bedömning av sina skolfrågor. I sista hand skall dock frågan om den lokala skolorganisationen prövas centralt med beaktande av skolkommunens önskemål, interkommu-nala planeringsbehov och allmänna hushållningssynpunkter. Skolöverstyrelsen hade i sitt remissyttrande förordat, att de olika realskole-kommunerna skulle fördelas på grupper beträffande vilka det skulle bestämmas, att nödvändiga kommunala utredningar skulle färdigställas och förslag beträffande skolorganisationen avlåtas till en viss angiven tidpunkt. För närvarande arbetas inom skolkommunerna efter ett sådant schema och med ledning av anvisningar utfärdade av skolöverstyrelsen om de förhållanden, som bör bli föremål för utredning. Riksdagsbeslutet kommer alltså att successivt träda i funktion från och med läsåret 1957/58. Som en extra stimulans för att pröva nya skolorganisatoriska vägar beslöt riksdagen samtidigt, att kommunerna, under förutsättning av bl. a. att terminsavgifterna avskaffades på såväl realskole- som gymnasiestadiet, skulle kunna erhålla bygg-nadsbidrag till realskolor vid högre allmänna läroverk, fristående statliga realskolor, kommunala flickskolor och kommunala realskolor. 192