Ernst von Born Irène Joliot-Curie Walter Gieseking el Glaoui, pascha av Marrakech Paschan av Marrakech, el Hadj Thani el Glaoui, som hans fullständiga titel och namn löd, avled den 23 januari. Han var född 1870 och var till namnet ställföreträdare för sultanen av Marocko i Marrakech men i själva verket var han envåldshärskare över hela södra delen av landet. I samband med fransmännens erövring av Marocko 1912—1913 slöt han sig med sin stam Glaoua till marskalk Lyautey och knöt med denne ett vänskapsband som aldrig brast. Under båda världskrigen garanterade han att Atlasstammarna ej skulle falla fransmännen i ryggen och höll även detta sitt löfte. Han medverkade i förberedelserna för den allierade landstigningen i Nordafrika, vilket föranledde president Roosevelt att besöka honom i hans palats i Marrakech och personligen uttala sitt tack. Paschan var Marockos rikaste man — långt rikare än sultanen. Han ägde kobolt- och mangangruvor, inhöstade jättevinster på handeln med oliver, mandel och saffran och uppbar skatt av en hel armé underhövdingar i Atlasbergen. I all sin franskvänlighet begick han 1953 ett ödesdigert misstag, då han mobiliserade sina stammar och i spetsen för dem drog till Rabat och krävde sultan ben Youssefs avsättning. För att undvika inbördeskrig i Marocko gav Parisregeringen vika och sultanen landsförvisades till Madagaskar, en åtgärd som gav våldsam näring åt nationalismen i landet och resulterade i ett franskt bakslag. På hösten 1955 återinsattes ben Youssef på Marockos tron, el Glaoui slöt sig nu till den segrande sultanen och bad denne ödmjukt om förlåtelse. Johannes Jörgensen Den danska litteraturens nestor Johannes Jörgensen avled den 29 maj i sin födelsestad Svendborg på Fyn 90 år gammal. Efter studentexamen 1884 ägnade han sig först åt den klassiska filologien — han var en framstående latinare — och senare åt zoologien, innan han helt fångades av diktningen. Hans först publicerade dikter kom ut omkring 1890 och var en serie desperata självanalyser med ensamhet och självförakt som ledmotiv. 1896 övergav han dock sin estetiska filosofi i och med att han blev romersk katolik och därefter nådde han snabbt internationell berömmelse. Som prosaförfattare nådde han högst i sina reseskildringar, framför allt i ”Reisebogen” (1895) från det katolska Tyskland och Italien, i ”Pil-grimsbogen” (1903) från det franciskanska Umbrien. Bland hans övriga arbeten kan nämnas ”Romersk mosaik” (1901), ”Romerske Helgenbilleder” (1902) samt den ingående självbiografien ”Mit Livs Legende” i sju band från 1916 till 1928. Under flera decennier var han bosatt i Assisi, den helige Franciskus’ stad, och utgav biografier av denne och av den heliga Katharina av Siena, i vilka han dokumenterade sig som sin samtids ypperste helgonbiograf. Under andra världskriget bodde Johannes Jörgensen en längre tid i Vadstena, där han efter flerårigt studiearbete avslutade sitt stora verk i två band om den heliga Birgitta, ett verk som haft stor betydelse för Birgittaforskningen. 19 289