Biskop John Cullberg (t. v.) konfererar med biskop Helge Ljungberg. antal personer begärde utträde ur kyrkan, däribland en kvinna som själv tidigare förrättat och för sin egen del förordnat om jordfästning utan Svenska kyrkans ordning. På teologiskt liksom på gammalkyrkligt håll var man bekymrad över att den godtagna motiveringen tycktes alltför vag och skarpt skilde frågan om prästämbetets utgestaltning från ”trons huvudfrågor”. En tredje inställning var belåtenhet med att frågan icke blivit fastlåst utan ställd på framtiden. Under rubriken ”Ett fall framåt” skrev SvD på ledarplats den 3 oktober: Frågan om kvinnliga präster föll i kyrkomötet. Men — och detta är väsentligt — den föll framåt... Facit blev alltså en kompromiss. Någon odelad tillfredsställelse torde icke vara att vänta hos vare sig dem som är för eller mot den omdiskuterade förändringen. I vida kvinnokretsar och även på andra håll där man finner det rimligt för att icke säga självklart att kvinnor, vilka känner en kallelse att såsom präster tjäna svenska kyrkan, också skall ges möjlighet därtill kommer beslutet att väcka besvikelse. Det bör emellertid framhållas, att den antagna motiveringen har lämnat dörren öppen för en omprövning. Frågan kommer med säkerhet att anmäla sig på nytt. 1957 års arbetstyngda kyrkomöte hade emellertid många andra frågor på sitt bord, de flesta övertagna från årets vårriksdag. Denna hade för sin del antagit ett förslag till ny prästvalslag, som bl. a. innebar, att en utjämning av prästtillgången och ett rättvisare befordringssystem skulle åstadkommas genom att prästerna blott under de fem första åren efter prästvigningen skulle vara bundna vid ett visst stift, vidare förslag till ny jordfästningslag, innebärande vissa villkor för icke-kyrklig jordfästning i kyrka samt rätt att på vissa villkor strö ut aska efter avliden, och slutligen ny domkapitelslag, där det sista bandet mellan kyrka och skola löstes genom att bestämmelserna om en skolsakkunnig ledamot i domkapitlet och biskops tillsynsplikt över skolväsendet uteslöts och ersattes med ett tillägg i § 13, att ”domkapitel åligger att främja barnens kristna fostran”. Dessa tre lagar antogs nu också av kyrkomötet, där emellertid många var tveksamma beträffande upphävandet av prästernas stiftsband och om utströende av avlidens aska. Före riksdagen fick kyrkomötet däremot ta ställning till ny lag om församlings-styrelse. Förslaget innebar en anpassning av de kyrkliga författningarna till 1953 61