Svensk Moskvadiplomat utvisad Ambassadsekreteraren vid svenska beskickningen i Moskva fil. lic. Bertil Hermanson utvisades i februari från Sovjetunionen på grund av ”verksamhet oförenlig med hans diplomatiska status” i den officiella ryska nyhetsbyrån Tass5 omnämnande av saken. I en protest den 16 januari hade sovjetiska utrikesministeriet gjort gällande att Hermanson missbrukat sin tjänsteställning. Svenska regeringen tillbakavisade den ryska protesten och förklarade att den inte kunde finna att Hermanson företagit något som var oförenligt med hans diplomatiska ställning. Omständigheterna kring den händelse, som föranledde den ryska protesten och senare utvisningen, var sådana, att en ren rysk provokation ingalunda kunde anses utesluten. Händelsen inträffade i Moskva på kvällen den 9 januari. Hermanson hade då tillsammans med en ryss, även han akademiker, med vilken Hermanson länge varit bekant bevistat en teaterföreställning. De färdades från teatern i droskbil och i bilen överlämnade ryssen till Hermanson ett konvolut. Taxichauffören stannade då omedelbart bilen och förde sina båda passagerare till en polisstation, där det blev förhör och där konvolutet togs ifrån Hermanson. Sedan dennes identitet fastställts blev han släppt. Hermanson och hans ryske bekante hade tidigare diskuterat en förordning om undervisningen vid ryska universitet och institut, av vilken Hermanson var intresserad. Förordningen hade vis- serligen ej offentliggjorts men hade cirkulerat inom universitetskretsar, varför dess innehåll var känt av alla berörda parter. Hermanson utgick därför från att de papper ryssen ville överlämna till honom var utdrag ur denna förordning, men om så verkligen var fallet kunde han ej säga, då han aldrig fick tillfälle att se dem. De kunde alltså mycket väl ha gällt något annat. I en artikel i Pravda den 12 januari uppgavs att Hermanson sökt erhålla en kopia av ett stats-dokument och att han erkänt att han ej fått denna på officiell väg. I svensk press betecknades den ryska aktionen allmänt som en repressalieåtgärd, ett motdrag för att i någon mån söka förta intrycket i Sverige av de många ryska spionskandalerna — ungefär samtidigt med incidenten i Moskva hade sålunda tre ryssar skyndsamt lämnat Sverige efter att ha fått en vink om att den svenska spionpolisen var dem i hälarna. Det kunde dessutom vara fråga om att statuera ett exempel för att hos de ryska akademikerna inskärpa risken av att ha kontakt med personer från den västliga världen. Hermanson, som fullständigt behärskar ryska språket, kom till svenska ambassaden 1947 som tolk och översättare och var som sådan högt uppskattad. Vid sidan av sitt arbete på ambassaden arbetade han på sin doktorsavhandling i slaviska språk. Han hade vid ambassaden full diplomatisk ställning utan att dock tillhöra den diplomatiska karriären. sulen behövde dock aldrig tillämpas. På grundval av detta ramavtal slöts sedan detalj avtal för de olika branschförbunden. Segsliten strid SACO—Stadsförbundet Inom tjänstemannasektom slöts det första avtalet den 5 april mellan Arbetsgivarföreningen och Industritjänstemannaförbundet med dess omkring 100 000 medlemmar. Det blev även här tvåårigt avtal med löneökningar under de båda åren på tillsammans omkring 7 procent, och några dagar senare följde nya avtal för ett stort antal statsanställda. Långt mer segslitna blev emellertid förhandlingarna mellan SACO och Svenska stadsförbundet i fråga om vissa kategorier kommunalanställda tjänstemän, läkare, jurister, arkitekter m. fl. Här kom det till öppen strid, sedan en medlingskommission den 12 april nödgats uppge sina försök att ena parterna. Då hade uppsägningsfristen för ett stort antal av dessa kategorier tjänstemän redan utlöpt i Göteborg, där ett stort antal tjänstemän den 8 april lämnade sina anställningar, vilka förklarades i blockad. Från Stadsförbundets sida hade svarats med viss löneindragning för till SACO anslutna tjänstemän, en åtgärd som ytterligare tillspetsade konfliktläget. Det var främst läkarnas stridsåtgärder som berörde den göteborgska allmänheten. För att tillgodose dess behov av öppen sjukvård inrättade de stridande läkarna fyra provisoriska kliniker. Striden fortsatte sedan till den 5 maj, då uppgörelse träffades för jurister, arkitekter m. fl., medan läkarkonflikten kunde lösas först den 11 maj. Avtalen blev här treåriga. 82