Götaverken installerade en mycket stor hyvel- och fräsmaskin, tillverkad i Tyskland och vägande 485 ton. Maskinen var avsedd för bearbetning av lagerramar och stativ till dieselmotorer och andra arbetsstycken för vikter upp till 75 ton. Material och metoder Den utvecklingsgång i fråga om skärverktyg för svarvar och andra verktygsmaskiner, som börjat med att kolstålsskären ersatts först av snabbstål, sedan av hårdmetall, gick vidare med införande av de s. k. keramiska skären. Dessa, som försöksvis prövats på olika håll i världen, började tillverkas vid Söderfors bruk. Fördelen med materialet är dess stora tålighet när det gäller höga temperaturer och dess okänslighet för frätande kemikalier. Domnarfvets järnverk meddelade, att man lyckats valsa stålplåt direkt från en blandning av granulerat gjutjärn och pulvriserad malm. Blandningen avkolades vid 1 100° C genom uppvärmning och kördes därefter i ett vanligt valsverk. Den så erhållna stålplåten lämpade sig väl för djupdragning och kallvalsning. AB Nynäs-Petroleum framställde extremt finfördelad kiseldioxid att användas som fyllnadsmedel i gummi, bl. a. för bildäck. Det så erhållna gummit, som tål så svåra påfrestningar som en bilring utsätts för, kan tillverkas i ljus färg, vilket förut ej varit möjligt. I övrigt gällde på gummiområdet att syntetiska produkter utvecklades i alla avseenden till likvärdighet med naturgummi. Diskussionen om den s. k. automationen pågick livligt. Från många tekniker och industrimän uttalades, att man borde avdramatisera begreppet och inse att utveck-ningen egentligen endast innebar en fortsättning på vad som länge pågått och därför i princip inte vore något nytt. Andra sakkunniga framhöll, att det fanns all anledning att uppmärksamma den utveckling, som möjliggjorts framför allt av de elektroniska hjälpmedel som kommit fram under senare år. Genom Ingeniörs-vetenskapsakademien och Mekanförbundet hade inventeringar gjorts över exempel på automatisering inom industrien. Dessa visade, att endast undantagsvis avancerade regleringstekniska anordningar förekom i vårt land. En av statens tekniska forskningsråd tillsatt kommitté fann, att det inom verkstadsindustrien närmast syntes aktuellt med smärre utvecklingssteg, närmast åsyftande vad man kunde kalla en ökad mekanisering, medan inom processindustrierna, t. ex. kemisk industri, möjligheter syntes föreligga för mera långt gående automatisk reglering. Utredningen pekade dock på att det för detta ändamål i många fall saknades tillräckligt teoretiskt underlag och att brist rådde på lämpliga mätorgan och andra komponenter. Framför allt påvisades en stor brist på kvalificerad personal av olika kategorier för att genomföra automatisering. Snabbare syntes utvecklingen inom kontorsautomatiseringen gå. Åtvidabergs industrier började saluföra en elektronisk räknemaskin, Facit-EDB, en förbättrad upplaga av matematikmaskinen BESK, och erbjöd sig även att på uppdrag utföra arbeten i en räknecentral. Det väldiga företaget International Business Machines invigde även — under medverkan av statsrådet Lange — en central i Stockholm för sina maskiner, där räknearbeten kunde utföras. Wenner-Gren-koncemen hade även expansiva planer inom området. Flera tiotal svenska företag och institutioner inom landet hade beställt och förberedde övergång till användning av elektroniska kontorsmaskiner. Bland dessa märktes försäkringsbolag, vilkas hela bestånd på många hundratusen försäkringar beräknades kunna bli behandlade på mindre än en dag, SAS, för att hålla reda på biljettbokning, skeppsvarv för att övervaka den enorma mängden av material i förråd o. s. v. 114