Den fortsatta rationaliseringen ledde också till att de tre remontdepåerna drogs in. Omorganisationen av militärmusiken fullföljdes. 1 /7 var övervägande delen av musikpersonalen omplacerad till de nya kårerna. Arméledningens fleråriga strävanden att förbättra det fast anställda underbefälets villkor kröntes med framgång så tillvida att en ny högre underbefälsgrad, rust-mästare, tillkom 1/7 (lönegrad A 10). Benämningen har gammal hävd inom armén, men har varit ur bruk något över hundra år. På utbildningsområdet var den viktigaste händelsen att repetitionsövningarna i krigsförband återupptogs efter att ha varit inställda under budgetåret 1956—1957. I höstomgången deltog drygt 50 000 man. Huvuddelen var inkallade 10/9— 12/10. Övningarna avslutades med fälttjänstövningar militärområdesvis som alla kunde genomföras planenligt trots att väderleken flerstädes var ogynnsam. Försöksvis utbildades ett par lokalförsvarsbataljoner för att vid behov kunna förstärka civilförsvaret. De värnpliktigas intresse och goda vilja var påfallande. I sin i augusti ingivna slutrapport över utbildningen under det utbildningsår som slutade 31/3 1957 betonade arméchefen starkt vikten av att förbättra utbildningsresurserna, främst tillgången på utbildningsbefäl. De viktigaste åtgärderna härför angavs vara att göra underbefälsyrket mera konkurrenskraftigt och att bringa be-fälsfrågan — som utretts under nära 10 år — till en snar och tillfredsställande lösning. Som exempel på den fortlöpande moderniseringen av arméns reglementen och instruktioner kan nämnas att en ny Soldatinstruktion (allmän del) kom ut på våren under det nya namnet ”Armésoldat”. Boken väckte uppmärksamhet även utanför armén genom den moderna typografien, den förenklade språkbehandlingen och de många instruktiva bilderna. Från den parlamentariska försvarsberedningens första möte för hösten den 13 november: högerledaren Jarl Hjalmarson, överbefälhavaren general Nils Swedlund och försvarsminister Sven Andersson. 131