EKONOMISK ÖVERSIKT Av sekreterare TORE BOMAN UTLANDET Från Suezkris till Sputnik Händelser på det politiska planet satte i hög grad sin prägel på den internationella ekonomiska utvecklingen under året. Suezkonflikten, som det nya året övertog från 1956, fortsatte sålunda att påverka produktion, bränsleförsörjning och prisutveckling i Västeuropa långt in på våren 1957. Tvärtemot vad man kunnat befara, synes Suezkonflikten snarast ha varit stimulerande på produktionsutvecklingen och temporärt avbrutit de tendenser till konjunkturdämpning som börjat göra sig gällande under 1956. Viktigt för Västeuropas del var i detta sammanhang att avstängandet av Suezkanalen inte ledde till någon egentlig oljebrist. då de västeuropeiska länderna lyckades att balansera de uteblivna oljeleveranserna från Mellersta östern med ökad import från Förenta staterna och Venezuela. Däremot kom Suezkonflikten att medföra kraftiga höjningar av fraktsatserna och även en del prishöjningar på andra områden, bl. a. för olja och vissa asiatiska produkter som tenn, jute och te. Såväl frakthöjningarna som de andra prisvinsterna i anslutning till Suezkonflikten gick emellertid snart förlorade. De planhushållande ländernas, d. v. s. i stort sett öststaternas, frammarsch utgjorde ett annat viktigt inslag i 1957 års internationella ekonomi. Produktionen i östländerna expanderade över lag i snabbare takt än i övriga delar av världen, även om svårbemästrade ”flaskhalsar” uppstod och t. o. m. tecken på besvärande arbetslöshet gjorde sig gällande i ett par av östblocksstaterna. Vad som framför allt tilldrog sig uppmärksamhet var dock de båda jordsatelliter, Sputnik I och Sputnik II, som Sovjetunionen som en upptakt till högtidlighållandet i Moskva den 7 november av 40-årsminnet av den ryska revolutionen uypsände under oktober månad. Slagkraftigare än alla tänkbara produk-tionsredovisningar och dito prognoser, varom mera nedan, vittnade dessa båda rymdbollar om de landvinningar sovjetisk teknik och vetenskap gjort under efterkrigstiden. Mer i tysthet ägde en intensifiering av det ekonomiska samarbetet mellan öststatsländerna rum. bl. a. genom upprättandet av permanenta organ i Warszawa för diskussioner och koordinering av öststaternas långtidsplanering på 10—15 års tid och genom ytterligare kreditutfästelser från främst Sovjetunionen till bl. a. Polen, Östtyskland och Ungern. Sovjetiska och även tjeckiska krediterbjudanden till en del mindre industriellt utvecklade länder i Mellersta östern och Sydostasien — främst Egypten, Syrien, Indien och Indonesien — utgjorde vidare tecken på en ökad ekonomisk östblocks-offensiv. Ä andra sidan torde de tidigare mycket omfattande sovjetiska kreditleveranserna till Kina så gott som upphört under 1957. Utmärkande för den ekonomiska politiken i de ledande industriländerna (utanför östblocket), d. v. s. främst Förenta staterna och de större länderna i Västeuropa, var en intensifierad kamp mot de inflationstendenser, som trots en påtaglig konjunkturavmattning under den senare delen av året fortsatte att göra sig starkt gällande. Främst tog sig denna inflationskamp uttryck i upprepade diskontohöjningar och andra åtgärder, som i första hand var riktade mot investeringarna, vilka under 1956 kommit att framstå som den konjunkturpådri-vande faktorn par préférence. Enligt det index för den globala industriproduktionen (utanför öststaterna), som publiceras av FN, steg världens industriproduktion under 1957 med knappt 2 procent, medan ökningen 1956 uppgick till 5 procent och för uppsvingsåret 1955 till 10. Till en betydande del får den minskade expansions-takten tillskrivas en avsaktande industriell aktivitet på den nordamerikanska kontinenten. I Förenta staterna föll industriproduktionen påtagligt under hösten och kom i genomsnitt för hela året att ligga på ungefär samma nivå som 1956. Också produktionen i Kanada, vars ekonomi starkt påverkas av utvecklingen i det södra grannlandet, gick tillbaka under 1957. I de västeuropeiska länderna gjorde sig avmattningstendenserna mindre märkbara än på den nord- 138