lig) serie med Beethovens samtliga pianosonater, varunder tio av våra framstående yngre pianister uppträdde skiftesvis, samt planenliga utsändningar av svensk kammarmusik, äldre såväl som modernare. Slutligen är att notera att Sveriges radio på hösten startade en ny tidskrift för musikalisk orientering; betitlad ”Nutida musik” var den delvis anlagd som programblad för konsertserien med samma namn. Konsertlivet i Stockholm I radions och Konsertföreningens gemensamma serie Nutida musik — där Ernest Bour, Walther Goehr, Ingvar Lidholm, Bruno Maderna, Siegfried Naumann och Hans Schmidt-Isserstedt framträdde som dirigenter — premiäruppfördes under året Luigi Dallapiccolas dramatiska verk ”Fången” och Igor Stravinskijs opera-oratorium ”Oidipus Rex” samt vidare Bengt Hambræus’ ”Giuoco del cambio”, Bo Nilssons ”Buch der Veränderungen”, Benjamin Brittens Serenad för tenor, valthorn och stråkar, Hans Werner Henzes Napolitanska sånger, Arnold Schönbergs Orkestervariationer op. 31, Niko Skalkottas’ pianokonsert nr 2 och Fartein Valens symfoni nr 3. Dessutom presenterades vid en konsert elektronisk musik av Luciano Berio (”Mutazioni” och ”Perspectives”), Bruno Maderna (”Notturno”) och Henri Pousseur (”Scambi II”). Vid Radioorkesterns offentliga symfonimatineer under våren dirigerade förutom Frykberg (ordinarie ledare) Nicolai Malko, Mario Rossi och August Wenzinger. Två svenska verk uruppfördes: Gunnar Buchts Divertimento och Erland von Kochs orkestervariationer över en melodi från Dalarna. Vid en extra offentlig konsert i mars presenterades Giselher Klebes konsert för violin, cello och orkester samt Luigi Nonos Incontri per 24 instrumenti. Efter att under juni och juli ha gett några offentliga ”sommarkonserter” under Georg Ludwig Jochum framträdde orkestern under hösten vid sex av de inledningsvis omnämnda lördagskonserterna och leddes därvid av i tur och ordning violinisten Isaac Stern (tillika solist), G. L. Jochum, Sixten Ehrling (även solist), Herbert Blomstedt och Ernest Bour. Som solist vid tredje konserten medverkade sångerskan Lois Marshall och vid den femte klarinettisten Thore Janson, som presenterade Lars-Erik Larssons klarinett-concertino. Konsertföreningen — vars fasta ensemble på hösten ”omdöptes” till Stockholms filharmoniska orkester — framförde som nyheter bl. a. Gunnar Bucht: symfoni nr 3; Maurice Karkoff: symfoni nr 1; Olivier Messiaen: satser ur symfonien ”Turangalila”; Heinrich Sutermeister: pianokonsert nr 2 och Stravinskij: Scherzo å la russe. För ledningen svarade oftast Sixten Ehrling och Hans Schmidt-Isserstedt, men dessemellan dirigerade vid skilda tillfällen Herbert Blomstedt, Dean Dixon, Ferenc Fricsay, Carl Garaguly, Vittorio Gui, Lorin Maazel (ffg), Tor Mann och Henry Swoboda (ffg). I mars gästspelade vid ett par konserter Stuttgarts kammarorkester och i november Virtuosi di Roma. Som solister medverkade under årets lopp bl. a. pianisterna Adrian Aeschbacher, Geza Anda, France Ellegaard, Greta Erikson, Monique Haas, Hans Leygraf, Yvonne Loriod, Irène Mannheimer och Hilda Waldeland, violinisterna Leo Berlin, Erich Gruenberg (orkesterns konsertmästare), Denes Kovacs, Michael Rabin och Endre Wolf, cellisterna Erling Bløndal Bengtsson, Pierre Fournier och Gunnar Norrby, gitarristen Andrés Segovia och sångartisterna Joel Berglund, Kim Borg, Kerstin Meyer, Set Svanholm och Elisabeth Söderström. I Fylkingen inleddes vårsäsongen på ett lysande sätt av den tjeckiska Novak-kvartetten, vilken med tonsättaren Alois Haba som trevligt orienterande kommentator presenterade verk av samme Haba samt Bohuslav Martinu och Erwin Schulhoff. Nästfoljande konsert ägnades helt åt elektronisk musik med Fünf Stücke av Herbert Eimert, delar ur Ernst Kreneks Pingstoratorium samt Karl-heinz Stockhausens ”Gesang der Jünglinge” och studie II som provnummer. Ett nordiskt program i mars upptog som nyheter Klaus Egges Sonata patetica för piano och Niels Viggo Bentzons sonat för solo-cello, och ett italienskt i maj Berio: variationer för piano, Dallapiccola: Quaderno musicale di Annalibera samt en solokantat till sex avsnitt ur Sartres ”Äcklet” av Camillo Togni. Under hösten framfördes för första gången bl. a. Bo Nilsson: ”Kreuzungen”; Carlos Chavez: Toccata för slaginstrument; Henri Pousseur: kvintett och Edgar Varèse: ”Octandre”. Vid sista konserten för året gästspelade som pianist och tolk av egna verk den omstridde franske tonsättaren Olivier Messiaen med Yvonne Loriod som partner. I Intim Musik — som på våren presenterade en ny stråkkvartett (nr 2) av Åke Uddén — uppträdde Amadeuskvartetten, Farrellkvartetten, Carmirellikvartetten, Quartetto Italiano, Grünfarb-kvartetten och Kyndelkvartetten samt den holländske cembalisten Gustav Leonhardt. Vid en av Radions kammarmusikmatineer i Börssalen under våren uruppfördes en stråkkvartett av Gesta Nystroem, och vid en annan bjöds det första offentliga framförandet i vårt land av Arnold Schönbergs ”Pierrot Lunaire” med Siegfried Naumann som dirigent och Kerstin Meyer som solist. För kammarmusiken vid radions offentliga lördagskonserter under höstsäsongen svarade Grünfarb-kvartetten, Stockholms blåsarkvintett och Collegium Instrumentale från Detmold. Denna omväxlande konsertserie omfattade även en romansafton av Gerard Souzay, en violinafton av Denes Kovacs samt ett par pianoaftnar av Hans Leygraf resp. Friedrich Gulda. 180