RADIOÅRET 1957 Av programredaktör KURT LIN DAL A TI Radiotjänst erhöll 1957 ny styrelse i samband med att bolagets aktie-zYJD underlag breddades. Antalet styrelseledamöter utökades från 7 till 11, varav 6 utses av K. M:t och 5 av bolagsstämman. Efter bolagsstämman den 23 oktober fick styrelsen följande nya ordinarie ledamöter: doktor Mauritz Bonow och riksdagsman Gunnar Ericsson, utsedda av K. M:t, samt direktör Hugo Blomberg, LO:s andre ordförande Herman Blomgren och professor Georg Landberg, utsedda av bolagsstämman. I samband härmed förändrade företaget även sitt firmanamn till Sveriges Radio AB. Den viktigaste — om än inte populäraste — förändringen för den svenska rundradion var kanske höjningen av licensavgiften till 30 kronor fr. o. m. den 1 juli. Sveriges Radios andel av licensinkomsterna ökades härigenom väsentligt — 34 miljoner kronor 1957/58 mot 26,5 miljoner kronor året före — men tillskottet kom i första hand inte programproduktionen till godo utan sögs till stor del upp av allmänna kostnadsstegringar och ökade investeringar, bl. a. för det planerade radiohusbygget samt för nödvändig upprustning av den tekniska mate-rielen m. m. Som tomt för radiohuset fastslogs slutgiltigt den s. k. Förrådsbacken på Gärdet. Statsmakterna fattade under året även det viktiga beslutet, att överskott på licensmedlen hädanefter skulle få fonderas för rundradiorörelsens räkning i stället för att gå in i statens övriga inkomster. Ett par chefsskiften ägde rum under året. Den 1 januari tillträdde Nils Castegren tjänsten som chef för Musikavdelningen. Hans företrädare, Julius Rabe, som tillhört Radiotjänst alltsedan dess tillkomst 1925, lämnade företaget med pension den 31 juli. Även Teateravdelningen fick ny chef. Palle Brunius efterträdde den 1 oktober Herbert Grevenius, som dock kvarstår inom företaget som konstnärlig rådgivare. Den 1 september tillträdde fil. dr Lars Ulvenstam tjänsten som chefredaktör för Röster i Radio-TV, som i samband härmed fick utökat sidantal och ny utformning. Hösten 1957 präglades av en intensiv utbyggnad av sändarnätet för Program 2 (P 2). Från fem FM-sändare utökades antalet till 14, varigenom P 2:s spridningsområde utsträcktes till flera av de folkrikaste distrikten i såväl norra som södra Sverige. FM-nätet kompletterades även genom ett antal mellanvågssändare med begränsad räckvidd, som under hösten utplacerades i en rad städer. Hela antalet lyssnare med möjlighet att nås av P 2 beräknades vid årets slut till betydligt mer än 4 miljoner. Även sändningstiden utökades i såväl Riksprogrammet som P 2. Från och med början på sommaren tillkom varje dag den s. k. P 2-timmen, en grammofontimme som inleds och avslutas med nyheter. För Riksprogrammet var den viktigaste utökningen att middagspauserna äntligen utfylldes fr. o. m. den 1 juli. Licensantalet uppgick vid årets slut till 2 608 239 mot ca 2 535 000 året före. Licenstätheten ökade från 348 licenser per 1 000 invånare vid föregående års slut till 355/1 000. Talprogram En av årets mera genomgripande förändringar gällde Tidsspegeln. I början av året vidgades spegelns ram till att omfatta även det stoff som brukat presenteras i de periodiska teater-, musik- och konstkrönikorna samt Bokfönstret, Tidnings- 192