Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Märkligare dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto Janse
Axel Ihrmark
(Se föreg. sida)
Gunnar Jacobsson
(Se föreg. sida)
Tor Janér
(Se föreg. sida)
Otto Janse, f. 1867, f. antikvarie. Han blev fil. lic. i Uppsala 1900 och promoverades 1918 till fil.
hedersdoktor i Lund. Är 1896 kom han till Statens historiska museum, för vars medeltidsavdelning
han var föreståndare 1907—1933. Under Bernhard Salins sjukdom tjänstgjorde han 1918—1923 som
t. f. riksantikvarie. I en uppsats 1916 om Sigtuna i verket ”Gamla svenska städer” lade han grunden
till den moderna forskningen angående uppkomsten av denna i vår äldsta historia så märkliga stad.
Död den 3 mars.
Sixtus Janson, f. 1883, fabrikör, idrottsledare. Han efterträdde 1922 Sven Hermelin som Svenska
skidförbundets ordförande och stod i ledningen till 1948, då han genom sjukdom tvangs avgå. I
Riksidrottsförbundets överstyrelse satt Sixtus Janson i 30 år, därav 28 i förvaltningsutskottet. Död
den 2 oktober.
Johan Kleberg, f. 1883, personhistoriker, kapten. Tillhörande en gammal västgötasläkt blev han
reservofficer vid Wendes artilleriregemente, tjänstgjorde 1918—1931 i Arméförvaltningen och var
från sistnämnda år sekreterare i Riksheraldikerämbetet. Han utförde ett uppskattat arbete vid
tillkomsten av 1934 års lagstiftning rörande skydd för vapen och andra officiella beteckningar. Hans
heraldiska huvudarbete var det mycket anlitade verket Heraldiskt lexikon över på svenska riddarhuset
introducerade ätter. Död den 4 november.
August Larson, f. 1870, ”hertig av Mongoliet”. Född i Tillberga i Västmanland reste han 1893
som missionär till Kina. Vid biläggandet av de blodiga striderna mellan mongoliska trupper och den
regeringstrogna kinesiska armén 1913 spelade han en avgörande roll. Han övergick sedan helt till
affärsverksamhet med Urga som centrum. Hans politiska inflytande var mycket stort och för
de utomordentliga tjänster han gjorde det mongoliska folket erhöll han 1920 en orden med vilken
följde hertigtitel. Sina rika erfarenheter ställde han ofta till upptäcktsresandes förfogande, icke minst
Sven Hedin, med vilken han samarbetade. Död i Kalifornien i december.
Torsten Lenk, f. 1890, fil. dr. Han kom 1924 till Livrustkammaren, där han 1944 efterträdde Rudolf
Cederström som chef. Hans erfarenheter i fråga om utställningar kom väl till pass vid nyordningar
av Livrustkammarens utställning, vartill kom att han anlitades som rådgivare av andra institutioner
även utom landet. Död den 13 december.
Hjalmar Lindeberg, f. 1866, utrikesrevisor, författare. Efter hovrättsexamen kom han till
Generalpoststyrelsen och var utrikesrevisor där 1904—1933. Som författare debuterade han 1918 med en
uppmärksammad levnadsteckning över sin farfars far, den kände publicisten Anders Lindeberg, som
Sixtus Janson Johan Kleberg August Larson Torsten Lenk
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:56:51 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1957/0290.html