- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettiofemte årgången (händelserna 1957) /
290

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Otto Janse Axel Ihrmark (Se föreg. sida) Gunnar Jacobsson (Se föreg. sida) Tor Janér (Se föreg. sida) Otto Janse, f. 1867, f. antikvarie. Han blev fil. lic. i Uppsala 1900 och promoverades 1918 till fil. hedersdoktor i Lund. Är 1896 kom han till Statens historiska museum, för vars medeltidsavdelning han var föreståndare 1907—1933. Under Bernhard Salins sjukdom tjänstgjorde han 1918—1923 som t. f. riksantikvarie. I en uppsats 1916 om Sigtuna i verket ”Gamla svenska städer” lade han grunden till den moderna forskningen angående uppkomsten av denna i vår äldsta historia så märkliga stad. Död den 3 mars. Sixtus Janson, f. 1883, fabrikör, idrottsledare. Han efterträdde 1922 Sven Hermelin som Svenska skidförbundets ordförande och stod i ledningen till 1948, då han genom sjukdom tvangs avgå. I Riksidrottsförbundets överstyrelse satt Sixtus Janson i 30 år, därav 28 i förvaltningsutskottet. Död den 2 oktober. Johan Kleberg, f. 1883, personhistoriker, kapten. Tillhörande en gammal västgötasläkt blev han reservofficer vid Wendes artilleriregemente, tjänstgjorde 1918—1931 i Arméförvaltningen och var från sistnämnda år sekreterare i Riksheraldikerämbetet. Han utförde ett uppskattat arbete vid tillkomsten av 1934 års lagstiftning rörande skydd för vapen och andra officiella beteckningar. Hans heraldiska huvudarbete var det mycket anlitade verket Heraldiskt lexikon över på svenska riddarhuset introducerade ätter. Död den 4 november. August Larson, f. 1870, ”hertig av Mongoliet”. Född i Tillberga i Västmanland reste han 1893 som missionär till Kina. Vid biläggandet av de blodiga striderna mellan mongoliska trupper och den regeringstrogna kinesiska armén 1913 spelade han en avgörande roll. Han övergick sedan helt till affärsverksamhet med Urga som centrum. Hans politiska inflytande var mycket stort och för de utomordentliga tjänster han gjorde det mongoliska folket erhöll han 1920 en orden med vilken följde hertigtitel. Sina rika erfarenheter ställde han ofta till upptäcktsresandes förfogande, icke minst Sven Hedin, med vilken han samarbetade. Död i Kalifornien i december. Torsten Lenk, f. 1890, fil. dr. Han kom 1924 till Livrustkammaren, där han 1944 efterträdde Rudolf Cederström som chef. Hans erfarenheter i fråga om utställningar kom väl till pass vid nyordningar av Livrustkammarens utställning, vartill kom att han anlitades som rådgivare av andra institutioner även utom landet. Död den 13 december. Hjalmar Lindeberg, f. 1866, utrikesrevisor, författare. Efter hovrättsexamen kom han till Generalpoststyrelsen och var utrikesrevisor där 1904—1933. Som författare debuterade han 1918 med en uppmärksammad levnadsteckning över sin farfars far, den kände publicisten Anders Lindeberg, som Sixtus Janson Johan Kleberg August Larson Torsten Lenk 290

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 25 21:56:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1957/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free