C. G. Rosenberg Paul Rosenius Hjalmar Psilander (Se föreg. sida) Hans Otto Ramel (Se föreg. sida) C. G. Rosenberg, f. 1883, fotograf. Som fotograf upptäcktes han av Hakon Ahlberg och Anders Billow vid 1920-talets början; den senare knöt honom till Svenska turistföreningens årspublikation, där han debuterade med att utföra fotograferingen till Stockholmsårgången. Med stark inlevelse fotograferade han sedan igenom landet från Sandhammaren i söder till bergskedjorna i norr. I boken ”Svenskar i dagens gärning” sammanförde han några av sina yppersta arbets- och människostudier. Död den 16 augusti. Paul Rosenius, f. 1865, läkare, fil. dr. Han var sedan 1895 prakt, läkare i Malmö med mag- och tarmsjukdomar som specialitet. Han var även känd som författare, naturskildrare och fotograf. I sitt arbete ”De unga gubbarna” skildrar han en intressant brytningstid i Lunds studentliv på 1890-talet. Hans var förtjänsten att den sandiga holmen Måkläppen utanför Falsterbo med sitt rika fågelliv blev fridlyst 1899 och därmed blev Sveriges första riktiga naturreservat. År 1944 kallades han till fil. hedersdoktor vid Lunds universitet. Död den 5 juli. Carl-Gustaf Rossby, f. 1898, professor. Han ansågs vara världens främste meteorolog och innehade sedan 1947 personlig professur vid Stockholms högskola. Vid 30 års ålder blev han professor i meteorologi vid Massachusetts Institute of Technology och 1941 kallades han till professor vid universitetet i Chicago. ”Få har som han verkat för det internationella samarbetet inom geofysiken, och hans ansträngningar har också krönts med största framgång. Hans arbetssätt var intensivt och krävande, och när hälsan vacklade hade han ej förmåga att spara sig. In i det sista arbetade han med nya planer på den internationella meteorologiens område och för det institut som han skapat i Stockholm, planer som tyvärr nu ej kan realiseras.” (överdirektör Alf Nyberg i SvD.) Död den 19 augusti. Reinhold Rudbeck, f. 1871, överstekammarherre. Han blev kammarherre och vice ceremonimästare । 1905, utnämndes tre år senare till tjänstgörande kammarherre hos drottning Victoria, blev ceremonimästare 1911, expeditionschef i Riksmarskalksämbetet 1912, förste hovmarskalk 1930 och överstekammarherre 1947. Död den 2 april. Ellen Rydelius, f. 1885, författarinna. Hon blev fil. kand, i Uppsala 1907, var medarbetare i Svenska Dagbladet 1908—1909, i Dagens Nyheter 1909—1914 samt redaktionssekreterare i Idun 1921—1923. ”Mångsidiga intressen och ett livsbejakande temperament bildade tillsammans bakgrunden till Ellen Rydelius’ författarskap och journalistiska verksamhet. Dessa egenskaper gjorde henne till en utomordentlig ciceron och författare av populära resehandböcker. I snart tre decennier har svenska turister 'rest med Ellen Rydelius’.” (Martha Larsson i SvD.) Död den 1 april. Harry Sandberg, f. 1880, f. d. borgarråd. Han började sin bana som montör vid telegrafverkets verkstad vid Mosebacketorg och efter att ha gjort sig bemärkt i arbetarrörelsens fackliga och politiska grenar invaldes han 1911 i stadsfullmäktige. År 1920 tillhörde han den första uppsättning borgarråd, som valdes, anförtroddes först gaturoteln och senare fastighetsroteln. Som dess chef fick han spela en framträdande roll i den väldiga utveckling Stockholm undergått under senare årtionden. Död den 4 oktober. Falk Simon, f. 1874, direktör, konstsamlare. ”Falk Simons namn kommer att leva bland de svenska storsamlarnas av konst och antikviteter, de, vilkas gärning inte bara är privat hobby utan en kulturgärning markerad av stora donationer och ett ständigt intellektuellt utbyte med museivärlden. Det är särskilt Röhsska museet i Göteborg som står i tacksamhetsskuld till honom inte bara för en betydande donation av tidigt utländskt silver 1934 utan för många praktiska handtag av denne sin mångårige styrelseledamot.” (Fil. dr Karl Asplund i SvD.) Död den 15 september. 294