Republiken Finlands president Urho Kekkonen avlade under året högtidliga statsbesök i Danmark och Island och närvar vid kung Haakon VII:s bisättning i Oslo. Jubileer Är 1957 kan med ett visst berättigande betecknas som ett jubileernas år i Finland. Enkammarriksdagen hade för 50 år sedan efterträtt ståndslantdagarna, landsorganisationen i Finland kunde likaså fira sitt 50-årsjubileum, och den 6 december högtidlighölls 40-årsdagen av Finlands självständighet. Det politiska och ekonomiska läget i landet var inte sådant, att det inspirerade till feststämning, men man kan kanske i stället säga, att jubileerna gav anledning till återblickar och sammanfattningar, som gav perspektiv utöver vardagen och i någon mån återställde sinnet för proportioner. Jämförda med det sistförflutna halvseklets händelser och prövningar tedde sig dock 1957 års bekymmer såsom tillfälliga och övergående. Export och import Den viktigaste händelsen ur utrikeshandelns synpunkt var givetvis under 1957 den redan ovan i korthet behandlade devalveringen och liberaliseringen. Eftersom dessa åtgärder vidtogs först under årets senare hälft, kunde de inte få avgörande inflytande på utrikeshandelns resultat för hela året, även om tendenser i utvecklingen kunde skönjas och det fanns anledning att med tillfredsställelse anteckna, att liberaliseringen inte tycktes vålla förskjutningar av allvarligare art i utrikeshandelns struktur. Enligt de beräkningar som gjordes vid årsskiftet var utlands-handelns balans negativ med en skillnad på 17 miljarder mark mellan import och export. Detta resultat var emellertid 9 miljarder bättre än föregående års och därför snarast uppmuntrande. — Vad beträffar exporten fortsatte även under 1957 den gradvis skeende utveckling mot ökad mångsidighet i fråga om exportens varuslag, som har varit utmärkande för efterkrigsåren. Finlands metall- och verkstadsindustrier kunde bokföra nya framgångar på världsmarknaderna och till exempel i handelsavtalet med Sovjetunionen ingick på exportsidan återigen betydande poster för vilka varvsindustrien och andra verkstadsindustrier skall stå. Konstindustri, arkitektur m. m. Utan att gå in på enskildheter kan man fastslå, att Finlands konstindustri, konsthantverk och arkitektur under 1957 i minst samma utsträckning som under en följd av år dessförinnan förmådde hävda sig i utländsk konkurrens. Vad som presterades i Finland på dessa områden betecknades vid internationella mässor och utställningar som originellt, nyskapande, och ansågs stå på hög konstnärlig nivå. Också inom de områden av kulturlivet, som av naturliga skäl inte uppmärksammats lika mycket utomlands, som konstindustrien och arkitekturen, har livaktigheten fortsatt att vara stor. Hela Finlands folk kände djupt förlusten, då det den 20 september 1957 meddelades att Jean Sibelius hade avlidit. ”Början gjord 1957” Inom handelns och industriens kretsar i Finland vill man gärna se devalveringen i september och den åtföljande liberaliseringen såsom tecken på att tiden blivit mogen för en normalisering av det ekonomiska livet. Den optimism, som detta, trots de svårigheter av olika slag som präglade 1957, har gett anledning till, avspeglas i ovanstående artikelrubrik, lånad ur en av de stora tidningarna i Helsingfors. Det blir framtidens sak att avgöra, om en så positiv värdering av årets slutsumma är realistisk eller inte. 382