RIKSDAGARNA Av byråchefen TORSTEN BJERLÖW Som en följd av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om en pensionsreform upplöstes 1958 års ordinarie riksdag, som sedermera kom att benämnas A-riks-dagen, den 28 april. Efter nyval till andra kammaren sammanträdde riksdagen ånyo den 18 juni till en session, som varade t. o. m. den 31 juli. Denna riksdag — B-riksdagen — sammanträdde ånyo den 16 oktober och avslutade sitt arbete den 11 december. Riksstaten för budgetåret 1958/59 fastställdes först vid B-riks-dagen och upptog utgifter på driftbudgeten med 12,5 miljarder kr. samt på kapitalbudgeten med 1,5 miljard kr. På statsregleringen beräknades uppkomma ett överskott på 11,6 milj. kr. Ytterligare anslag för budgetåret 1957/58 anvisades av A-riksdagen på en tilläggsstat II samt av B-riksdagen på en tilläggsstat III. A-RIKSDAGEN Atomenergi. Till atomenergiverksamhet inom a.-b. Atomenergi anvisades 112 milj. kr. Medel anvisades härjämte under vattenfallsstyrelsen för fortsatt uppförande av det år 1957 beslutade atomvärmeverket Adam samt till påbörjande av atomkraftverket Eva. Diskontohöjningen i juli 1957 föranledde riksdagen att understryka angelägenheten av att statsmakternas olika åtgärder på det ekonomiska området i fortsättningen utformades i vederbörlig samverkan mellan de instanser, som gemensamt bär ansvaret för den ekonomiska politiken. Statsminister Tage Erlander läser i april i andra kammaren upp konungens brev om riksdagsupplösningen. 4 49