förvarnades om avsked 1 juli. Vid det mindre stockholmsvarvet skulle sammanlagt 200 avskedas och i Göteborg cirka 75 man. örlogsvarvens sammanlagda kapacitet har sedan länge varit för stor för marinens fredstida behov, men genom civila beställningar inom framförallt den statliga sektorn har arbetstillgången tidigare tillgodosetts. Den under 1957 begynnande åtstramningen på arbetsmarknaden har medfört, att man icke lyckats erhålla tillräckligt omfattande civila beställningar för att uppväga de redan ikraftträdda minskningarna av de militära anslagen. Genom regeringsbeslut bemyndigades emellertid arbetsmarknadsstyrelsen att t. v. tillförsäkra örlogsvar-vet i Karlskrona full sysselsättning vid verkstäderna genom utläggande av särskilda arbetsobjekt att bekostas av arbetslöshetsmedel. Av-skedandena vid denna med tanke på det allmänt dåliga arbetsmarknadsläget i Blekinge särskilt känsliga arbetsplats kunde därigenom inskränkas till förtidspensionering av personal med minst 30 tjänsteår. På uppdrag av försvarsministern inkom chefen för marinen 10/11 med ett omarbetat förslag till örlogsvarv på Muskö och utrymning av Stockholms örlogsvarv. Projektet beräknas enligt förslaget vara klart budgetåret 1965/66 och kommer att kosta 106 miljoner kronor räknat i prisläget den 1 april 1957. (Det föregående förslaget av år 1957 var beräknat till 204 milj.) Muskö-varvet avses få mindre omfattning ifråga om anläggningar och personal än det nuvarande Stockholms örlogsvarv för att de av försvarsministern givna direktiven skall kunna hållas. Dessa innebär att endast första etappen av 1957 års plan t. v. genomförs. 1958 års B-riksdag hade tidigare godkänt denna första etapp och anvisat en miljon kronor för arbetenas påbörjande. Marinen skulle dock även enligt det nu framlagda förslaget kunna tillföras ett visserligen begränsat men fullt modernt krigsvarv skyddat i berg och utformat efter moderna skyddsprinci-per. Inskränkningarna i anläggningens omfattning kommer att innebära krav på att Karlskrona örlogsvarv i ökad utsträckning skall kunna ombesörja det fredsmässiga underhållet av krigsfartygen. Under året sjösattes de två sista ubåtarna av en serie om sex av s. k. Hajentyp, Bävern i februari och Uttern i november, båda vid Kockums i Malmö. Dessa två, jämte den redan förra året sjösatta Illern, beviljades av 1952 års riksdag genom den s. k. sjuårsplanen för fartygsbyggna-der. Ytterligare tre ubåtar är redan beviljade av 1956 och tre av 1957 års riksdagar. Dessa fartyg beställdes i början av året hos Kockums, varvid dock Karlskrona örlogsvarv blir underleverantör för två av dessa. De kallas Draken-typen och innebär ett väsentligt steg mot det framtidsprojekt, som är under prövning för den nya flottplanen. Under året inköptes från England en dvärgubåt, som döptes till Spiggen. Fartyget byggdes i början på 1950-talet. Normalt är det bemannat med en officer, en underofficer, en högbåtsman och två furirer, alla grodmansutbildade. Ytterligare två grodmän kan tas med om man tränger ihop sig. En av ”Spiggens” uppgifter blir att tjänstgöra som målfartyg vid övningar i inlopps-försvar. Det submarina försvaret av våra skärgårdar och hamnar måste nu starkt rustas för att kunna möta det moderna amfibiekrigets in-filtrationshot. Efter flera års konstruktionsarbete och prov har nu ytterligare en metod att förbättra torpedernas effektivitet förverkligats, nämligen fjärrstyrning. Styrbara torpeder har nu införts som standard på flottans torpedbärande fartyg. Torpederna kan därför sägas vara en fullt utexperi-menterad och funktionsduglig robot. Förutom fjärrstyrning har torpederna fått högre fart och längre distans än vad som tidigare varit möjligt. Även ”övervattensrobotar” har införlivats med flottan. Under året har man också inom kustartilleriet inlett prov med robotar. En av dem är den franska övnings- och målroboten CT 10. Den är i första hand avsedd att ge praktisk erfarenhet av robotskjutning vid kustartilleriförbanden och därigenom bana väg för en kommande kustrobot i stridsversion. Marinens helikopterverksamhet har under året fått ökad omfattning. Sex medeltunga helikoptrar av den amerikanska Vertol 44 A-typen (”flygande bananen”) har anskaffats och varit i livlig verksamhet. Avtal om inköp av åtta lätta helikoptrar av typ Aloette II har träffats med SAAB, och de två första levererades under december från den franska firman Sud Aviation. Resterande fyra kommer eventuellt att tillverkas på licens av SAAB. För att förbättra handelsflottans beredskap föreslogs i en i oktober framlagd utredning, att handelsfartygen skall kunna utrustas med luft-värnskanoner till självförsvar och att magnetmin-skydd skall monteras in på nybyggda fartyg. De ombordanställda skall utbildas i handelsfartygs-skydd och denna utbildning skall ske som en särskild kostare form av värnpliktsutbildning under tre månader. Under vissa förutsättningar befrias de sedan från vidare värnpliktsutbildning. Svenska marinens nyaste tillskott, den i England inköpta dvärgubåten Spiggen med fem mans besättning anländer till Stockholm ombord på Sveabolagets Waria och lossas utanför örlogsvarvet med hjälp av en stor hamnkran. ”Spiggen” deltog i oktober i övningar på västkusten och gjorde hemfärden till flottbasen i Hårsfjärden genom Göta kanal. 66