halspartiet och kraniet för rättskemisk analys och det var denna som senare gav det ovan nämnda resultatet. Sedan undersökningen slutförts placerades konungens kvarlevor i en ny kista av kopparplåt, utförd av Svenska metallverken i Västerås. Kung Gustaf Adolf besökte domkyrkan den 23 januari och orienterades därvid om de rön man då gjort, bl. a. en allvarlig skada i vänstra överarmen, orsakad av ett, eventuellt två svärdshugg, som måste ha medfört förlamning av armen. Emanuel Swedenborgs kranium utbytt Kung Gustaf Adolf vid Erik XIV:s sarkofag tillsammans med professor Martin Olsson. Ännu en märklig gravöppning ägde rum under året. Den gällde Emanuel Swedenborgs sarkofag i Uppsala domkyrka, vilken på initiativ av professor Folke Hen-schen med regeringens medgivande öppnades den 15 september. När Swedenborg dog i London 1772 vid 84 års ålder nedsattes hans kista i gravvalvet under den senare rivna svenska kyrkan och stod där till 1908, då den nedsattes i en sarkofag i Uppsala domkyrka. Redan vid den tiden hade tvivel yppats om det kranium som fanns i kistan verkligen var Swedenborgs. Professor J. V. Hultkrantz hade visserligen vid en tidigare undersökning kommit till det resultatet att ”kraniet med högsta grad av sannolikhet kunde anses som äkta”. I England har dock sedan länge funnits ett annat kranium, som på vissa håll ansetts vara äkta. Vid kistans öppnande återfanns på den vetenskapliga sidan förutom professor Henschen benexperten N.-G. Gejvall, anatomerna professorerna C.-H. Hjortsjö i Lund och B. Rexed i Uppsala, professor E. Ask-Upmark i Uppsala m. fl. Efter två dagars undersökningar ansåg sig professor Henschen kunna uttala att kraniet i Swedenborgs kista med mycket stor sannolikhet ej är äkta. Kraniet, som är väl bibehållet, måste vara betydligt yngre än de övriga skelettdelarna som är multnade och illa åtgångna. Kraniet i kistan torde vara från de första årtiondena av 1800-talet. Vid fluorescensundersökning reagerade kraniet med blåvitt sken, medan ett undersökt lårben visade gulvitt. Inte heller kraniets form passar ihop med porträtten av Swedenborg. Uppsalakraniet är ett utpräglat lågt kranium med smalt pann-parti — inget intellektuellt kranium. Det vilar i kistan på en kudde, i vilken finns en fördjupning som inte alls passar till kraniet i kistan utan måste ha gjorts av ett kranium av en helt annan långskallig typ. På kudden fann man också några röda hårstrån — Swedenborg var gråhårig då han dog — men detta är dock ej något bevis, då det händer att människohår blir rödfärgat efter döden. Den första halskotan på kraniet är vidare alldeles förstörd. Flera omständigheter synes alltså bekräfta den engelska traditionen att kraniet i kistan tillhört ”en rödhårig hängd sjörövare”. 95