använda två radioapparater placerade på lämpligt sätt i rummet och inställda på de två samtidigt pågående sändningarna fick lyssnaren ett rymdintryck av ljudet. Grammofonskivor för stereoljud började även tillverkas i USA. De hade två ljudkanaler i samma spår, en på vardera av de bägge sidorna som hade 45 graders lutning. Med hjälp av en särskild nål av piezo-elektriskt material kunde båda ljudkanalerna hållas isär och matas till skilda högtalare eller sändare. Experiment pågick med fjärrmanövrering per telefon av strömbrytare som skulle göra det möjligt för t. ex. en sportstugeägare att över telefonledningarna slå på den elektriska uppvärmningen. Kustradiostationen ”Göteborgs radio” byggdes ut och fick dubbel kapacitet i fråga om radiotelefoni. SJ anskaffade en mätvagn för undersökning av spåren att insättas i ordinarie tåg på linjer som man önskade undersöka. Med hjälp av fina precisionsinstrument kunde upplysningar ges om ojämnheter och fel i spåret. Under färden med mät-vagnen intalades på band kommentarer till diagrammens utseende. De svenska varven fortsatte sin framgångsrika utveckling och de fem storvarven kunde visa på ett rekordår med avseende på sjösatt och levererat tonnage. Göta-verken färdigbyggde sin 150:e motortanker, en 40-tusentonnare, med en längd av 214 meter. Kort därefter sjösattes vid Uddevalla varvet ett tankfartyg på 40 500 ton, och varvet hade också i nära färdigt skick, att sjösättas i början på 1959, ett första fartyg på 65 000 ton. Vid Kockums varv sjösattes bl. a. en tanker på 40 900 ton. Den var försedd med en fembladig propeller på 27 ton tillverkad av nickel-aluminium-bronslegering. Från Eriksberg levererades en tanker på 36 700 ton, den största enpropellerdrivna dieseltankern i världen. Forskning m. m. Den av K. M:t tillsatta 1955 års universitetsutredning presenterade i sitt femte betänkande om forskningens villkor och behov en intressant statistik över forskningen i Sverige. Av denna framgick att de sammanlagda kostnaderna för naturvetenskaplig och teknisk forskning år 1955 uppgått till 142 milj, kronor, till hälften bekostad av enskilda medel, medan offentliga anslag, fonder o. s. v. svarade för den andra hälften. Antalet forskare inom de nämnda områdena uppgick till 2 770. Kostnader för forskning inom industriens företag uppgick till 60 milj, kronor och antalet personer med högskoleutbildning, som arbetade därmed, var 714. Utredningen beräknade att dessa siffror skulle stiga snabbt. Svenskt tekniskt kunnande exporterades genom våra konsulterande företag, framför allt genom väg- och vattenbyggnad och inom malmletning. En svensk entreprenörfirma arbetade med anläggning av ett kraftverk på 100 000 kW på Filippinerna. Intressanta och omfattande undersökningar pågick i utlandet om möjligheten att konservera födoämnen med steriliserande strålning från radioaktiva isotoper, vilka till låg kostnad kunde erhållas från atomanläggningarna. Det beräknades att dessa undersökningar skulle vara färdiga vid ingången av år 1960, då man sålunda skulle få klarhet i om denna metod innebar några förgiftningsrisker och i vad mån behandlingen medförde smakförändringar hos olika födoämnen. Ingeniörsvetenskapsakademiens guldmedalj tilldelades civilingenjören Torsten Källe för hans arbeten inom den automatiska regleringstekniken och docenten Nils Landqvist för hans konstruktioner och utvecklingsarbeten inom textilindustrien. Akademiens kemiföreläsning 1958 hölls av dr James Taylor, England, över ämnet Science in the Modern Chemical Industry. 112