VARVSKRIS I UDDEVALLA Det av skeppsredare Gustaf Thordén ägda stora varvsföretaget i Uddevalla befann sig i slutet av februari i en så allvarlig ekonomisk kris, att driftens fortsättande syntes omöjliggjort om ej snar hjälp lämnades. En av de främsta anledningarna till varvets likviditetssvårigheter var att fartyg byggnad vid varvet levererats till rederiföretag inom Thordénkoncernen utan att kontraherad likvid erlagts, varigenom varvet fått fordringar på mellan 20 och 30 miljoner kr. Vidare hade förskottslikvider från beställare i växande utsträckning använts för utbyggnad av produktionsapparaten, och slutligen förelåg en felkalkylering på ej mindre än 25 miljoner för det nya stora Sörviksvarvet, anlagt för en jätteorder från USA på sex supertankers på vardera 68 000 ton d. w. Förhandlingar inleddes med ett konsortium av fyra storbanker om erforderliga krediter för driftens fortbestånd men syntes ej ge något resultat. Finansminister Sträng inkopplades därför och vid överläggningar inför honom kunde överenskommelse träffas om en kortfristig kredit på 15 miljoner för att trygga varvsdriften tillsvidare. Men ytterligare krediter vägrade bankerna lämna utan garanti från staten och från Uddevalla stad. Dessutom framställde de som absolut krav att skeppsredare Thordén skulle avlägsnas från ledningen. Detta blev också den slutliga lösningen. Onsdagen den 19 mars undertecknade hr Thordén i sitt hem i Uddevalla — han låg då sjuk i en hjärtattack — en handling, i vilken han utan ersättning överlät varvet på en stiftelse med representanter för staten, Uddevalla stad och de fyra storbankerna. Till ny chef för varvet utsågs förre chefen för Turitz & Co, direktör Josef Anér. Proposition avläts till riksdagen om statsgaranti för en kredit på 30 miljoner på högst tio år. De fyra bankerna lämnade varvet en kredit på 40 miljoner mot statsgarantien och en borgen av Uddevalla stad på 10 miljoner. I stiftelsen, som fick namnet Gustaf B. Thordéns stiftelse för allmännyttiga ändamål, utsåg bankerna fem ledamöter, staten tre, en av dem ordförande, och Uddevalla stad en ledamot. Ordförande i stiftelsen blev advokat Gunnar Lindh, Stockholm. Vid extra bolagsstämma med stiftelsen den 28 mars valdes så varvets nya styrelse med SAAB-chefen direktör Tryggve Holm som ordförande, hr Anér som verkställande direktör och som tredje ledamot överdirektör Harry Älmeby. Propositionen om statsgarantien tillstyrktes visserligen av statsutskottet som dock i anslutning till en högermotion förutsatte att engagemanget för statens del uppfattades som en engångsåtgärd. Propositionen bifölls av riksdagen 18 april. Avgörande för ett framgångsrikt genomförande av rekonstruktionen var om varvet skulle få behålla de amerikanska beställningarna, och genom förhandlingar kunde dag för kölsträckningen och för första dellikviden framflyttas till den 15 aug. Varvets fordringar på Thordénrederierna kunde avsevärt nedbringas genom att ett av dessa i mitten av juli sålde två fruktbåtar till den belgiske befraktaren. Därigenom tillfördes varvet omkring 10 miljoner. Frågan om chefskapet för varvet — direktör Anér hade åtagit sig uppdraget blott interimistiskt — ordnades i början av november, då till verkställande direktör utsågs chefen för Motala verkstad civilingenjör Tore Segerdahl. Extra industribeställningar har satts in till ett värde av 40 till 50 miljoner kronor och vid årsskiftet 1958/59 förbereddes beställningar på ytterligare 40 miljoner. I huvudsak har orderna placerats hos varven, den elektrotekniska och tele-industrien, järnvägsverkstäderna samt textil- och beklädnadsindustrien. Vidare har beredskapsarbetena kraftigt ökat. Anslagen till vägbyggandet har under budgetåret 1958/59 ökat med betydligt över 100 miljoner kronor. I slutet av år 1958 hade c:a 5 000 man sysselsättning i beredskapsarbeten och enligt i december föreliggande planer skall styrkan fördubblas. Den investeringsstimulerande effekten av samtliga vidtagna åtgärder beräknades i december 1958 uppgå till över en halv miljard kronor. Stimulans för ytterligare en halv miljard har insatts eller förbereds kring nyåret för att ge effekt under första halvåret 1959. Arbetsmarknadsstyrelsens egna kostnader för arbetslöshetens bekäm pande beräknas i december 1958 till totalt 215 miljoner kr. för budgetåret 1957/58 och till 375 miljoner kr. för budgetåret 1958/59. ANMÄLDA ARBETSLÖSA VID ARBETSFÖRMEDLINGARNA 1957 1958 Ökning fr. 1957 Januari ... 45 136 59 349 14 213 Februari ... 41 017 56 329 15 312 Mars ... 40 774 55 345 14511 April ... 39 692 59 219 19 527 Maj ... 29 473 42 567 13 094 Juni ... 20 633 25 398 4 765 Juli ... 14 048 19 082 5 034 Augusti ... 17 978 26 257 8 279 September . .. ... 21 129 29 362 8 233 Oktober ... 24 931 36 907 11 976 November ... 30 206 47 145 16 939 December ... 40 784 53 797 13 013 9 129