Knut Lundmark (Se föreg. sida) Ragnar Lundqvist Maria Pavlovna Ragnar Lundqvist Förre riksdagsmannen och byråchefen i järnvägsstyrelsen Ragnar Lundqvist, Rotebro, avled hastigt den 23 april i en ålder av 73 år. Han drabbades av en hjärtattack under ett sammanträde med Sollentuna kommunalfullmäktige och fördes i ambulans till Karolinska sjukhuset men var död vid framkomsten. Han var född i Brännkyrka och gick efter studentexamen i Statens järnvägars tjänst, där han gjorde en snabb karriär. Han blev 1932 förste trafikinspektör och 1939 byråchef i järnvägsstyrelsen och chef för persontrafikbyrån. Som järnvägsman var han expert på tidtabellfrågor och deltog i det internationella arbetet på detta område. Även personalorganisationerna ägnade han livligt intresse och var bl. a. en tid ordförande i Statens järnvägars befälsförbund och i Trafiktjänstemännens riksförbund. I sin hemsocken Sollentuna deltog han livligt i det kommunala livet, bekläddes med flera förtroendeposter och blev landstingsman och ledamot av domkapitlet. I rikspolitiKen inträdde han 1928, då han av högern insattes i andra kammaren och snart blev en av partiets mest aktiva krafter. Vid utnämningen till byråchef lämnade han riksdagen men invaldes i första kammaren 1948 och tillhörde denna till 1954. I två decennier var han ordförande för högern i Stockholms län. Maria Pavlovna Maria Pavlovna, född storfurstinna av Ryssland och senare svensk prinsessa som gemål till prins Wilhelm, slutade den 13 december sin växlingsrika levnad på en privatklinik i Konstanz vid Bodensjön. Hon tillbringade de sista sex månaderna hos sonen greve Lennart Bernadotte på dennes gods Mainau vid Bodensjön, innan hennes hälsotillstånd nödvändiggjorde sjukhusvård. På Mainau fick hon även sitt sista vilorum. Det var 1908 den då 18-åriga storfurstinnan, dotter till storfurst Pavel Alexandrovitj och dennes maka i första äktenskapet Alexandra av Grekland, i S:t Petersburg förmäldes med prins Wilhelm, hertig av Södermanland. Äktenskapet upplöstes med tsarens samtycke 1914 och prinsessan Maria lämnade Sverige för att aldrig mer återvända. Hon begav sig först till Ryssland, där hon ingick nytt äktenskap med furst Sergej Putjatin. Vid bolsjevikrevolutionen 1917 måste hon tillsammans med maken under överhängande livsfara fly till Rumänien, varifrån makarna praktiskt taget utblottade tog sig till Paris. Här fick den forna storfurstinnan och prinsessan en tid ta anställning som arbeterska på en textilfabrik, innan hon med sin utpräglat konstnärliga lägg ning kunde öppna en ateljé för konstnärliga handarbeten. Sedan även hennes andra äktenskap upplösts i början av 1920-talet flyttade hon till New York, där hon ett par år var konstnärlig rådgivare vid ett mondänt damskrädderi. Under vistelsen i New York utgav hon även sina memoarer ”Education of a princess” (1930, svensk översättning samma år) och ”Princess in exile” (1932, på svenska 1933), vilka blev betydande publikframgångar. Från början av 1940-talet var hon i omkring ett decennium bosatt i Buenos Aires, varefter hon återvände till Europa och slog sig ned i Portugal. Därifrån gjorde hon flera besök hos sonen och dennes familj på Mainau. År 1937 återfick hon sitt svenska medborgarskap. 268