Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Jonson
Åke Josephson
Hol Lars Larsson Mårten Liljegren
1930 t. f. professor i patologi vid
Veterinärhögskolan och utnämndes sistnämnda år till
professor i ämnet. Från 1944 var han chef för
veterinärbakteriologiska anstalten. Död 22 april.
Olof Hult, f. 1868, professor em. Var åren
1902—1908 dåvarande kronprinsens läkare och
blev 1921 livmedikus. Efter disputation 1914 var
han docent i epidemiografi och i medicinens
historia vid Karolinska institutet och blev 1934
professor honoris causa. Död 22 maj.
Knut Jaensson, f. 1893, författare,
litteraturkritiker. Efter hurr mistiska studier i Uppsala,
Berlin och vid Stockholms högskola framträdde
han 1938 som litteraturkritiker i Bonniers
litterära magasin och från 1946 i Dagens Nyheter.
Han utgav 1934 en bok om den då uppburne
och diskuterade D. H. Lawrence och har även
utgivit studier över författare som Jan Fridegård
och Harry Martinson. Är 1955 blev han fil.
hedersdoktor i Uppsala. Död 30 november.
Etnil Johanson-Thor, f. 1889, målare och
grafiker, professor. Han genomgick konsthögskolan
1908—1912, deltog med målningar och grafik på
utställningar i Paris, London, Haag, Antwerpen,
Helsingfors, Köpenhamn, Budapest, Wien och
USA och blev 1926 föreståndare för skolan för
grafisk konst, vilken befattning han innehade till
1954. Han erhöll 1938 professors namn. Han var
bl. a. medlem av statens konstråd och av
arbetsutskottet i riksföreningen för bildande konst. Död
28 februari.
Erik Jonson, f. 1889, docent. Han blev fil. dr
i Uppsala 1924 och samma år docent i praktisk
filosofi där. Han var en av våra främsta
skär-gårdskännare, speciellt intresserad av det s. k.
skärgårdshavet i triangeln Sandhamn—Furusund
—Svenska Björn. Hans 1939 publicerade
Skärgårdshav liksom hans I prickade och oprickade
leder hör till det bästa som skrivits om denna
övärld. Under sin uppsalatid satte han upp flera
teaterpjäser och spelade även själv med, och vid
Gösta Ekmans Konserthusteater hade han
engagemang som dekorationsmålare. Död 11
februari.
Åke Josephson, f. 1919, docent. Han blev fil.
dr i Uppsala 1950 och docent i latin samma år.
Bland hans vetenskapliga arbeten kan nämnas
en textkritisk edition av den romerske
lantbruks-skriftställaren Columellas 8:e och 9:e böcker
samt en sammanfattande studie över förhållandet
mellan de handskrifter, i vilka dennes verk
föreligger traderat. Han tillvann sig med dessa
arbeten internationellt anseende. Vid sin bortgång var
han sekreterare i Svenska klassikerförbundet. Död
7 juni.
Hol Lars Larsson, f. 1881, f. d. svensk konsul
i Jerusalem. Han var som 15-åring med bland
de 35 nåsbor som 1896 utvandrade till det heliga
landet och stod som stamfader för den berömda
svenska jerusalemkolonien. År 1935 utnämndes
han till svensk konsul i Jerusalem. Död 3 aug.
Mårten Liljegren, f. 1917, förste intendent vid
Malmö museum. Han blev student 1936 i
Greifs-wald och fil. dr i Lund 1947 samt docent i
konsthistoria. År 1950 blev han t. f. professor i
ämnet, utnämndes 1951 till kulturattaché vid
ambassaden i Washington och blev 1957 förste
intendent och chef för konstavdelningen vid
Malmö museum. Död 25 januari.
Arvid Lindau, f. 1892, professor. Han blev
1926 med. dr och docent i patologisk anatomi i
Lund och utnämndes 1933 tül professor i allmän
patologi och bakteriologi, från 1947 enbart
bak-teriologi. Hans doktorsavhandling behandlade
kärlsvulster i lillhjärnan och näthinnan, en
sjukdom som emellanåt uppkallats efter honom. Han
omhuldade även den akademiska idrotten. Död
7 september.
Bernt Lindskog, f. 1902, generaldirektör, chef
för patent- och registreringsverket. Han blev 1942
hovrättsråd i Göta hovrätt, 1945 t. f.
kommerseråd och 1954 generaldirektör och chef för
patentverket. Under krigsåren var han verksam inom
det statliga kommissionsväsendet, bl. a. som vice
ordförande i priskontrollnämnden 1946—1951.
Död 2 maj.
Olof Lundequist, f. 1899, rektor vid Vasa
realskola i Stockholm. Han blev 1928 adjunkt vid
Haparanda samrealskola och från 1930 rektor
där och utnämndes 1948 till rektor vid Vasa
realskola. Han var ombudsman och sekreterare
i statsläroverkens rektorsförening och
medarbetade i flera år i skolfrågor i Svenska Dagbladet.
Död 8 mars.
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 27 15:47:38 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1958/0275.html