Carl A: son Sjögreen Hjalmar Säfwenberg Rudolf Söderberg Elisabeth Tamm vid sin bortgång i samarbete med andra forskare upptagen med en stort upplagd topografisk skildring av Sverige under denna tid. Död 6 februari. Justus P. Seeburg, f. 1871, svenskamerikansk industriman. Han kom i sin tidiga ungdom till Chicago och tog vid 15 års ålder plats på en pianofabrik där. Han startade snart tillsammans med en kompanjon en egen fabrik som tillverkade pianolor, löste ut kompanjonen efter fyra år och bildade J. P. Seeburg Corp. När grammofonen gjorde sitt segertåg arbetade Seeburg i åratal på att göra den automatisk och så tillkom de s. k. juke-boxes, som snart återfanns i alla amerikanska drugstores och vänthallar. Han gjorde en rad donationer, bl. a. till förmån för svenskars studier i USA. På ålderdomen flyttade han till Stockholm och dog på Sophiahemmet 21 oktober. Carl A:son Sjögreen, f. 1868, f. d. generallöjtnant. Han var 1917—1922 sekundchef för Livregementets grenadjärer, var souschef vid lant-försvarets kommandoexpedition 1910—1913 och chef för denna 1923—1936 samt slutade sin militära bana som inspektör för infanteriet 1926— 1933. Vid sin avgång utnämndes han till generallöjtnant. Död 16 oktober. Hjalmar Säfwenberg, f. 1870, generalmajor. Han blev 1919 chef för Första livgrenadjärrege-mentet, 1923 chef för tredje infanteribrigaden, 1928 brigadchef vid norra arméfördelningen och 1931 chef för östra brigaden. Ären 1913—1915 var han souschef i lantförsvarets kommandoexpedition och 1915—1919 chef där. Död 18 juni. Rudolf Söderberg, f. 1881, fil. dr, ornitolog. För den stora allmänheten var han mest känd genom en rad böcker som hjälpt otaliga naturälskare att känna igen fåglarna i naturen. Om fågelsjön Tåkern publicerade han redan 1908 ett arbete och Hornborgasjön och dess fornsjöom-råde behandlade han i flera stora arbeten. Han gjorde även bl. a. betydelsefulla undersökningar av svenska fåglars flyttningsvägar. År 1956 blev han hedersdoktor vid Stockholms högskola. Död 24 juli. Elisabeth Tamm, f. 1880, godsägare, politiker, skriftställare. Hon spelade en framträdande roll i sin sörmländska hembygds offentliga liv bl. a. som medlem av landstinget, innan hon 1922 blev frisinnad ledamot av andra kammaren. Sin främsta insats gjorde hon som en av ledarna för Frisinnade kvinnors riksförbund, 1931 ombildat till Svenska kvinnors vänsterförbund, och som medarbetare och ledarskribent i det radikala kvinnoorganet Tidevarvet. På sin egendom Fogel-stad i Julita grundade hon 1925 en kvinnlig medborgarskola. År 1940 utgav hon tillsammans med Elin Wägner skriften Fred med jorden och från 1946 medarbetade hon i tidskriften Vi kvinnor. Död 23 september. Harald Thilander, f. 1877, redaktör. Han blev vid sju års ålder blind, döv och ofärdig i båda händerna och intogs som 10-åring på Eugenia- H ar ald Thilander Gösta Thörnell Lars Tirén Harry T rapp 278