Pierre-Étienne Flandin Pal Maleter Charles Morgan Nuri es-Said Ragnvald Blix, f. 1882, norsk karikatyrtecknare. Han utbildade sin satiriska stil i ”Simpli-cissimus” och var 1908—1918 främst verksam i denna tidning. Gift med en danska bosatte han sig senare i Köpenhamn. Under andra världskriget vistades han i Sverige och fortsatte under pseudonymen Stig Höök en tidigt inledd kamp med ritstiftet mot nazismen. Hans dräpande teckningar, ofta publicerade även i anglosaxisk press, blev kända över hela världen. Död 2 maj. Brendan Bracken, f. 1901, Viscount Bracken of Christchurch (1952), brittisk politiker, född i Dublin. Han ledde under mellankrigstiden bank-och finanstidskrifter och blev delägare i The Economist. Konservativ ledamot av underhuset från 1929 var han Winston Churchills parlamentariske privatsekreterare 1940—1941, informations-minister 1941—1945 och marinminister maj—juli 1945. Han lämnade politiken av hälsoskäl 1951. Död 8 augusti. Francis Carco (pseudonym för Frangois Car-copino-Tusoli), f. 1886, fransk författare. Född i Nya Kaledonien kom han vid unga år till Frankrike. Han debuterade som lyriker 1912, utgav sin första prosabok 1914 och skrev sedan ett stort antal romaner och noveller med motiv i synnerhet från Montmartre och Paris’ undre värld. Under andra världskriget vistades han i Schweiz. Död 26 maj. Ronald Colman, f. 1891, amerikansk filmskådespelare av brittisk börd, kom till USA 1920 och till Hollywood 1923. Han medverkade i romantiska komedier och äventyrsfilmer men hade också dramatiska, allvarliga roller. En av hans stora succeer i äventyrsgenren var Fången på Zenda. Han hade en stillsamt kultiverad spelstil, som ofta fick komma helt till sin rätt, t. ex. i Capras Bortom horisonten. Död 19 maj. Robert Donat, f. 1905, brittisk skådespelare. Efter verksamhet på landsortsscener uppträdde han i London från 1928. Han kom till filmen 1932 och vann stor framgång i Spöket reser västerut och De 39 stegen (bägge 1935). Internationellt berömd blev han med Adjö, mr Chips! (1939). Med sin förfinade framställningskonst och utomordentliga maskeringsförmåga var han en av de främsta i brittisk film. Även under senare delen av sin karriär ägnade han likväl sin mesta tid åt teatern. Död 9 juni. Henri Farman, f. 1874, brittisk-fransk flygpionjär. Han var först konstnär, tävlingscyklist och bilsportsman och ägnade sig sedan åt flygning. Under aviatikens genombrottsår från 1907 satte han flera rekord och började 1909 själv konstruera flygplan. I Billancourt utanför Paris grundade han tillsammans med två bröder flyg-plansverkstäder, vilka länge var de största i sitt slag i Europa. Död 17 november. Lion Feuchtwanger, f. 1884, tysk författare av judisk börd. Han flydde från Tyskland 1933 och var från 1941 bosatt i Kalifornien. Influerad av radikala strömningar vid första världskrigets slut ägnade han sig snart huvudsakligen åt färgrika historiska romaner. De mest kända blev Die hässliche Herzogin (1923) och Jud Süss (1925). Särskilt i yngre år skrev han också verk för scenen. Död 21 december. Pierre-Étienne Flandin, f. 1889, fransk politiker, moderat högerman. Han var medlem av flera regeringar, bl. a. handelsminister 1924 och 1929 —1930, finansminister 1931—1932, konseljpresident 1934—1935 och utrikesminister 1936. Han framträdde som ledare för oppositionen mot folkfronten och blev senare av vänstern systematiskt utmålad som tyskvänlig. Vintern 1940—1941 var han en kort tid utrikesminister i Vichyrege-ringen. Ehuru han bröt med marskalk Pétain och 1942 tog sig över till Alger, häktades han där och dömdes efter kriget till 5 års förlust av de medborgerliga rättigheterna. Mestadels levde han därefter tillbakadraget i sitt hem på Rivieran. Död 13 juni. Vera Fokina, f. 1886, rysk danskonstnärinna. Hon utbildades vid kejserliga balettskolan i S:t Petersburg och inträdde i Mariinskijteaterns ensemble. Likt Michail Fokin, som hon gifte sig med 1905, var hon en tid medlem av Djagilev-baletten. Tillsammans med maken gästuppträdde hon flera gånger i Stockholm, sista gången 1925. Död 29 juli. Louis Golding, f. 1895, brittisk författare av judisk börd. Han utgav ett flertal böcker redan på 1920-talet, slog 1932 igenom med Magnolia Street och fortsatte som bestsellerförfattare en produktion, som inalles uppnådde en försäljning om 5 miljoner exemplar. Död 9 augusti. Petru Groza, f. 1884, rumänsk politiker. Han var under mellankrigstiden verksam som industrimän och på 1920-talet även som politiker. Vid slutet av andra världskriget framträdde han som ledare för det radikala småbrukarpartiet Plogmännens front, vilket tidigare endast hade exi- 19 289