ÅRET I ETT NÖTSKAL Vädret: År 1959 gick till de meteorologiska hävderna som ett i Sverige varmt år. Anmärkningsvärt var att i stora delar av landet temperaturöverskott förekom tio månader i följd. Året karakteriserades även av stor nederbörds-brist koncentrerad till vegetationsperioden. Som följd därav sjönk inom många områden grundvattennivån katastrofalt. Brunnarna sinade i många trakter, och på hösten började elransoneringens spöke hota. Inrikes: Efter hård strid antog riksdagen i maj regeringens förslag om allmän tilläggspension (ATP); i andra kammaren stod rösterna 115—114, sedan en folkpartiman nedlagt sin röst. Den statsfinansiella krisen skärptes; särskilt högerpartiet föreslog besparingar, men i december genomdrev regeringen i riksdagen vid en gemensam votering, där kommunisterna nedlade sina röster, en varuskatt om 4 proc. Planerna på en nordisk tullunion skrinlädes vid ett statsministermöte i Kungälv i juli. Sverige blev i nov. en av de sju medlemmarna av Europeiska frihandelsförbundet (EFTA). Ryske regeringschefen N. Krusjtjev antog en inbjudan att i aug. besöka Sverige liksom också Danmark och Norge samt Finland men gav återbud i juli. Han var upptagen av kontakter med USA men skyllde på en kritisk opinion i Skandinavien. I samband med en skarp debatt om den svenska utrikespolitiken uteslöt regeringen högerledaren ur FN-delegationen, varpå dennes parti drog tillbaka hela sin representation i delegationen. Utrikes: Västmakterna och Sovjetunionen höll maj—augusti en utrikesministerkonferens i Genève. Förhandlingarna, som främst rörde sig om Tysklandspro-blemet och det ryska kravet på ändrad status för Berlin, slutade utan resultat. En tilltänkt konferens mellan de fyra storas regeringschefer kom ej till stånd under året, däremot en amerikansk-rysk kontakt på högsta nivå; efter ett besök i Sovjetunionen av amerikanske vicepresidenten Nixon förhandlade ryske regeringschefen Krusjtjev under en visit i USA i september med president Eisenhower. De enades om att de tyska frågorna borde behandlas vid en ny fyrmaktskonferens, helst på högsta nivå. Eisenhower uppsköt till 1960 ett planerat svar sbesök i Sovjetunionen. Även toppkonferensen uppsköts till 1960 på begäran av president de Gaulle. 1 dec. enades väst och öst om att den skulle inledas i Paris 16 maj. Krusjtjev hade dessförinnan inbjudits att besöka Frankrike och lovat komma i mars. Eisenhower besökte Västeuropa två gånger 1959, först på förhösten och därefter i december i samband med en goodwillfärd till elva länder i Asien, Nordafrika och Europa. Nedrustningsfrågan aktualiserades, bl. a. av Krusjtjev, som i ett tal i FN föreslog allmän avrustning. Algeriernas självbestämmanderätt erkändes av de Gaulle. Nya nationella rörelser var aktiva i det ”svarta” Afrika. Kina bemäktigade sig helt Tibet, och Dalai Lama flydde till Indien. Vidare ställde Kina territoriella krav på Indien och besatte gränsområden. Ett kommunistuppror i Laos hotade vålla internationella förvecklingar. Vid nyval i Storbritannien segrade de konservativa. Förbundskansler Adenauer återtog ett beslut att kandidera till presidentposten i Västtyskland. USA och Sovjet sände upp nya satelliter; en rysk nådde månen, en annan fotograferade dess baksida. Vid ett dammras nära Fréjus i Frankrike omkom över 300 människor. 3