RIKSDAGEN Av byråchef TORSTEN BJERLÖW Riksdagens vårsession pågick under tiden 10 januari—30 maj och höstsessionen under tiden 16 oktober—16 december. Den av riksdagen under vårsessionen antagna riksstaten för budgetåret 1959/60 upptog utgifter under de fjorton huvudtitlarna, de s. k. egentliga statsutgifterna, om 12 575 milj, kr., vilket innebar en ökning med cirka 935 milj. kr. med de största utgiftsökningarna belöpande på social- och kommunikationsdepartementen. Utgifterna för statens kapitalfonder upptogs till 1 015 milj. kr. Då de egentliga statsinkomsterna beräknats till 12 027 milj. kr. samt inkomsterna av statens kapitalfonder till 678 milj, kr., beräknades, efter återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel på 150 milj, kr., på statsregleringen för nämnda budgetår uppkomma ett underskott av cirka 735 milj. kr. Kapitalbudgeten slutade på ett belopp av 1 764 milj. kr. mot 1 483 milj. kr. för närmast föregående budgetår. — På en tilläggsstat II för budgetåret 1958/59 anvisades vidare anslag å driftbudgeten med 313,6 milj. kr. och på kapitalbudgeten med 101,7 milj. kr. Slutligen fastställdes såsom tidigare en beredskapsstat för försvarsväsendet. Vid höstsessionen anvisades ytterligare på tilläggsstat I för budgetåret 1959/60 10 milj. kr. på driftbudgeten (särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor) samt 0,42 milj. kr. på kapitalbudgeten. I statsverkspropositionen beräknades det statliga lånebehovet för budgetåret 1959/60 till 2 470 milj. kr. Den dominerande frågan under vårsessionen var självfallet genomförandet av den lagfästa tilläggspensioneringen. Betydelsefulla var även de beslut som fattades ang. utformningen av nya riktlinjer för den svenska jordbrukspolitiken. Civilförsvarets reformering, förstärkning av forskningsresurserna vid universitet och högskolor, ny sjukhuslagstiftning samt brottslighetens bekämpande, särskilt bland ungdomen, var andra viktiga spörsmål, som riksdagen under vårsessionen hade att ta ställning till. Frågan om införande av en allmän omsättningsskatt jämte därmed sammanhängande spörsmål upptog huvudparten av intresset under höstsessionen. VÅRSESSIONEN Arbetstidslagstiftningen. En ny sjöarbetstidslag antogs av riksdagen fr. o. m. den 1 januari 1960. Lagen innebär en tillämpning på förhållandena till sjöss av den år 1957 beslutade allmänna arbetstidsförkortningen för arbetare i land. Samtidigt beslöts vissa ändringar i den s. k. bagerilagen, som inte längre skall äga till-lämpning på tillverkningar av spis- eller knäckebröd, kex eller annat därmed jämförligt bakverk. Bolagsbeskattningen. Den år 1955 införda s. k. extra bolagsskatten skall enligt riksdagens beslut upphöra fr. o. m. 1960. Detta var en följd av att förslaget om lagfäst tilläggspensionering godkänts av riksdagen, vilket regeringen angivit som en oavvislig förutsättning för den extra bolagsskattens avskaffande. Bostadspolitiken. Riksdagen beslöt bl. a. en utvidgning av det av 1958 års riksdag fastställda bostadsbyggnadsprogrammet, främst med hänsyn till arbetsmarknadsläget, med 8 000 lägenheter till 71 000 lägenheter. För budgetåret 1959/60 fastställdes ett nybyggnadsprogram, omfattande minst 63 000 lägenheter. Brottsligheten. Vissa åtgärder beslöts i syfte att stävja den tilltagande brottsligheten, särskilt bland ungdomen. Sålunda antogs bl. a. en lag, som innebär dels möjlighet att kombinera villkorlig dom med ovillkorligt bötesstraff och dels befogenhet att tillfälligt omhänderta den som erhållit villkorlig dom men som håller sig undan eller eljest missköter sig. Sådant omhändertagande skall dock ej få ske beträffande den som är under 18 år. Byggnadsregleringen. Lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete har förlängts på ytterligare två år. Civilförsvaret. År 1956 uppdrogs i huvudsak riktlinjer för en ny utrymningsplanläggning och för det fortsatta skyddsrumsbyggandet. Nu godkändes principerna för en reformering i övrigt av civilförsvaret. Främst gäller denna frågor rörande den skadeavhjälpande verksamheten samt civilförsvarets organisation i krig och fred. I fortsättningen skall verksamheten kon- 66