dernas skyldighet att ombesörja sjukhusvård utsträckts till att omfatta även vissa psykiskt sjuka samt konvalescenter och barnsbördspati-enter. Vidare skall lasarettens huvudmän jämväl ha ansvaret för öppen sjukvård vid sjuk-vårdsanstalterna, d. v. s. sjukvård skall även beredas vårdsökande, som inte är i behov av intagning på sjukhuset. Vad angår sjukhusläkarnas ställning blir det ingen skillnad mellan sluten och öppen vård. Frågan om läkarnas ersättning regleras inte i lagen utan förutsätts skola lösas genom förhandlingar mellan parterna. Ledningen av sjukhus under sjukvårdsstyrelse och direktion skall enligt sjukvårdsstyrelsens bestämmande utövas antingen av en särskilt tillsatt sjukhusdirektion eller av överläkare som styresman. Skogsbeskattningen. Vissa lättnader beslöts i fråga om skogsbeskattningen i syfte att undanröja de hinder, som gällande skatteregler visat sig innebära mot frivillig medverkan i åtgärder för jordbrukets och skogsbrukets yttre och inre rationalisering. Småbruk. En omläggning delvis av stödet åt det mindre jordbruket beslöts. Bl. a. skall producentbidraget till småbrukare ersättas med ett särskilt arealtillägg till efter åkerarealen varierande belopp. En särskild inkomst- och för-mögenhetsgräns skall gälla för erhållande av arealtillägg. I samband härmed har det extra mjölkpristillägget i norra Sverige uppskrivits med 20 procent. Statskyrkan. Riksdagen begärde hos K. M:t förslag till ändrad ordning för utträde ur svenska kyrkan. Stiletter. Ett förslag till förordning om förbud mot innehav av stiletter godkändes av riksdagen. Förslaget var motiverat av att stiletter i allt större utsträckning kommit att, särskilt av ungdomen, användas som vapen vid våldsbrott. Stockholms högskola skall enligt beslut av riksdagen fr. o. m. den 1 juli 1960 ombildas till ett statligt universitet, varvid en successiv utflyttning av institutioner förutsätts skola ske till Frescatiområdet. Tjänsteplikt. En allmän tjänstepliktslag antogs av riksdagen såsom ett led i planläggningen för rikets försvarsberedskap. Syftet är i första hand att under krig eller krigsfara möjliggöra sådana åtgärder på arbetsmarknaden, som kan bli nödvändiga för att tillgodose behovet av arbetskraft för ändamål av synnerlig vikt för det allmänna. Valutalag. En ny permanent valutalag antogs av riksdagen. I fråga om förutsättningarna för lagens tillämpning anknyter den till de moderna fullmaktslagar, ex. allmänna förfogande-lagen och allmänna ransoneringslagen, som tillkommit under de senare åren. Den valutareglering, som införes med stöd av lagen, blir i princip tidsbegränsad. Varulagervärdering. De vid 1955 års riksdag genomförda ändrade reglerna för företagsbeskattningen innebar betr, värdering av varulager bl. a., att den tidigare i princip fria ned-skrivningsrätten skulle successivt slopas fram Finansminister Sträng poängterar sitt behov av ”inkomstförstärkning” vid "oms”-debatten i riksdagen i slutet av november. till 1960 års taxering och ersättas med andra värderingsregler. För att mildra ev. likviditets-svårigheter beslöts nu, att det fulla ikraftträdandet skulle uppskjutas till 1961 års taxering. HÖSTSESSIONEN Arbetslösa. Genom en ändring i skatteförfattnin-garna har kontantunderstöd, som utges av ar-betslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel, befriats från beskattning. Arbetslöshetsförsäkringen. Såsom en kompensation till de arbetslösa för den höjning av levnadskostnaderna, som den allmänna omsättningsskatten väntades medföra, beslöts vissa förbättringar av statsbidragen till den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen. Barnbidrag. I samband med införandet av en allmän omsättningsskatt beslöts höjning av det allmänna barnbidraget från 400 kr. till 450 kr. om året. Höjningen var avsedd att kompensera barnfamiljerna för höjningen av levnadskostnaderna till följd av omsättningsskatten. Bilhandeln. Riksdagen godkände för sin del en överenskommelse mellan kommerskollegium och Sveriges automobilhandlareförbund ang. 69